334 definitionssak. Det framgår dock, att biskopen saknar eget rättsforum och att biskopens rätt i övrigt inskränker sig till bannsmål, bötestagande och vissa speciella tillstånd.*' Att biskopens åklagare kallas länspräst innebär sannolikt, att det kanoniska förbudet för präst att föra talan vid världslig rättegång inte aktualiserats.'^ I VgL II är bilden en annan. Inte heller DL omnämner något särskilt rättsforum för biskopsmål. Ifråga om biskopens domsrätt står lagen nära VgL I.'" Biskopens åklagare kallas biskops man eller biskops länsman, i analogi med kungens.-" Detta kan möjligen tyda på att prästen inte (längre?) fick vara åklagare på tinget. I DL saknas biskopens rättsforum. I VmL är bilden en annan. Inte heller GL har någon uppgift om att biskopen kunde leda egen rättegång. I denna lag saknar biskopen också det inflytande han har i VgL I och DL. T.o.m. böterna till biskopen fattas. De tillfaller i stället prästen eller prosten.-' Och allra mest frappant: Biskopen är inte ens nämnd i bannlysningsmål. Vid dessa har prästen och sockenmännen det avgörande inflytandet och erhåller boten, i vissa fall också prosten.-- I den visitationsordning som fogats till GS är bilden en annan. VgL I, DL och GL ger alltså en uppfattning av de svårigheter som mötte de kyrkliga ansträngningarna att biskopen vid eget rättsforum skulle avdöma de mål, som tillföll honomenligt den kanoniska rätten. I övriga lagar är situationen annorlunda, även om här en mängd olikheter förekommer.-^ I VgL II nämns inte biskopens rättsforumvid namn och föreskrifter för den kyrkliga rättegången finns inte heller. Vissa mål hör emellertid enligt lagens senare del hemma under biskopens domsrätt, och dennes rättegång förutsätts alltså fungera.-'' Som biskopens ombud vid tinget nämns ombudsman och soknare. Det kan alltså antas, att biskopens åklagare uppfattas som lekman.--’ I den del av VgL II, som återgår på VgL I, finns emellertid fortfarande biskopens länspräst kvar.-" I TiL talas om hur nämnd skall tillsättas vid biskops sak. Biskops- '' Ovan s 326 f och 333 not 16. Cf ovan III 2 g. Cf SLL 2 s XXVff. -•» DL Kk 9: 2, 5, R 4, M23. Cf ovan III 2 g. -> GL 3, 4, 6, 8:1. GL 8. Nedan d. -•'* Till frågan om kyrkligt rättsforum i landskapslagarna, sc Nordström 2 s 492 ff, Sjögren 1904 s 160 ff. Cf för Norden Taranger 1890 s 318 ff m fl. VgL II Kk 52. Ovan 3 c med not 18. =« VgL II Kk 47, 58. Cf ovan III 2 g. -« VgL II Kk 23, 25.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=