329 de norska lagarna och GL. I regel är flockarna försedda med rubrik, om gridamål etc., men denna saknas ibland. Givetvis är det möjligt, att dessa innehållsbestämda flockar i sak är lika gamla som de som anger upphovsmännen —men att den äldre typen av rubrik bytts ut mot en innehållsbestämd. Vidare har det säkerligen ofta tillkommit nya skikt till de äldre inomsamma flock.'* I flera nordiska tings- och landskapslagar, bl.a. i de svenska utom GL, har balkindelningen genomförts. GL är till sin uppbyggnad av den äldre typen. I svensk rätt har i övrigt flockarna inom samma ämnesområde förts samman till större enheter: Kyrkobalk, vådamålsbalk osv. Det sekundära i balkindelningen framgår ofta av olika inkonsekvenser när det gäller stoffets fördelning mellan de skilda balkarna."* Även den kyrkliga lagstiftningen är till en början av samma privata karaktär. Den kanoniska rätten t.o.m. Gratianus var privata uppteckningar för speciella praktiska syften, lämningar av konciliebeslut o. dyl. Även dekretalsamlingarna från germanska länder utgjordes av uppteckningar av aktuella påbud och bestämmelser, avskrifter av påvliga skrivelser m.m.'’’ Inom den kyrkliga medeltida rätten blev så småningom den s.k. stadgelagstifningen av stor betydelse. Lagstiftande korporationer stiftade lag för det aktuella området, i form av kyrkliga stadgar. På stiftsplanet var härvidlag synodalmötena under biskopens ledning av betydelse. Besluten på dessa kallades synodalstatuter och hade karaktären av gällande kyrklig lag för diocesen. Denna partikularrätt blev ett komplement till den allmänna medeltida kanoniska rätten, de olika canones, dekret och dekretalier, som var gällande för hela kyrkan.** Samlingar av partikularrättstyp, med utdrag även från de stora kanoniska rättskällorna, finns bevarade från svensk medeltid." I svenska landskapslagar har sådana stadgar — liksom bestämmelser från den kungliga edsöreslagstiftningen — blivit nytillskott till landets egen lag. Tydligast märkbart är detta nya kyrkliga inflytande ifråga om VgL IL** I de yngre skikten av de svenska lagarna finns följaktligen partier av kyrkligt och kungligt ursprung. ^ Ov.an III 2 e med not 62—63, IV2 a med not 2, V 3 ^ Ovan III 2 e med not 16 ff. Cf Ericsson s 1 ff. * Ovan III 2 e med not 17 ff. Se vidare Duggan s XII ff, 1 ff, 24 ff, 34 ff, 66 ff, 124 ff, 134 f, Holtzmann s 341 ff, 349 ff, 361 ff, Ericsson s 1 ff, fr a 7, 35 ff. ' Ovan III 2 e med not 19 ff. ^ Cf ovan III 2 e, V 3 d. C.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=