326 e) Sammanfattande synpunkter Till den andliga domsrätten och biskopens jurisdiktion räknades i tidig nordisk medeltid dels vissa personmål och brott mot person, dels vissa bestämda sakmål, brottsmål och civilmål. De aktuella brottsmålen var enligt den kanoniska rätten i princip de som ansågs stridande mot den gudomliga skapelseordningen och den kristna tron, t.ex. olika sexuella brott, äktenskapsmål, sacrilegiurn och andra brott mot Guds bud enligt kyrkans tolkningstradition. Processmålen var i princip de, där kyrkligpart var inblandad. Ifråga ombiskopens domsrätt kom kyrkans krav ofta i konflikt med det nordiska samhället, där tingslaget (häradet, landet) och fränderna (ätten) spelade en juridisk huvudroll. Detta märks ifråga om egendomsmål, eftersom enligt inhemsk rättstradition den fasta ärvda egendomen i viss mening uppfattades som kollektivägd, ättens gemensamma tillhörighet, som inte fick skingras genom enskildas nycker och dispositioner. Tydligt märks detta i fråga om gåvor och testamenten till kyrkan. Här mötte kyrkans krav stort motstånd, vilket inte hindrar, att sådana egendomsöverlåtelser blev vanliga under medeltidens gång. Däremot ger källmaterialet inte ett enda objektivt fast belägg för att processmål i denna fråga avgjordes under den andliga domsrätten. Däremot räknas i senare delen av VgL II testamente till biskopens jurisdiktion. Innebörden i detta lagställe är emellertid omdiskuterad. Likaså är det omöjligt att dra några slutsatser om praxis, även om lagstället som normativ källa förutsätter att processmål kring testamenten skall avgöras av biskopen. Inte heller i vad vi från senare utgångspunkter skulle vilja karakterisera som internt kyrkliga angelägenheter, t.ex. process emellan präst och sockenkyrka, hörde utan vidare till den andliga domsrätten. Som en konsekvens av privatkyrkosystemet uppfattades processmål av detta slag i äldre tid som kyrkoägarens och prästens arbetsgivares — i svenska lagar bönderna — Intresseområde. Från denna utgångspunkt är det naturligt, att mål av detta slag skulle avdömas på tinget. I motsats till detta finns emellertid de kanoniskrättsliga influenserna i VgL IL När det gäller äktenskapsmål kunde den andliga domsrätten långsamt och stegvis, i konkurrens med inhemsk rätt och med tinget som rättsforum, delvis också med den kungliga rättsskipningen, göra sig gällande på sådana punkter, som redan före kristnandet var föremål för lagstiftning. Detta gäller t.ex. horsbrott, äktenskapsskillnad och trolovningsrätt. Däremot är biskopens jurisdiktion mindre omstridd i de nya slag av brottsmål, som blev resultatet av kristnandet och den kanoniska rättens influenser. Hit hör de mål, som avser andlig
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=