325 påverkan av kanonisk rätt hade att utöva sin potestas jurisdictionis. Äktenskapsniål (delvis), bannsmål och vissa andra civil- och brottsmål, t.ex. i fråga om präster, faller i yngre svenska lagbestämmelser frän denna tid under biskopens dom. Egendomsmålen var enligt rättskällorna mycket kontroversiella. Ytterligare en rad förbrytelser står i många av de nordiska lagarna upptagna som mål med biskopsböter. Hit hör försummelser när det gäller dop, kyrkobyggande, iståndhållande av kyrka m.m. Vissa andra tvistemål än de ovan nämnda, t.ex. tiondemål, faller under biskopens rätt. Dessutom finns en mängd andra fall, där biskopen har ett större eller mindre inflytande. Ett område, som nämns i alla lagar, är sacrileginm, brott mot kyrkans frid och vigning. Del av boten vid sacrilegium har i regel även kungen och/eller tinget och kyrkan som juridisk person. Brott av detta slag har med all sannolikhet varit straffbelagda långt före det kyrkliga och kanoniskrättsliga inflytandet, vilket är en del av förklaringen till varför kyrkans dom och bisköpens bötesrätt inte är oinskränkt. Det är likaså naturligt att sacrilegium-hroiici blir ett fall för kungens edsöreslagstiftning.’ I forngermanska, anglosachsiska och nordiska lagar finns bestämmelser om påbjudandet och lagfästandet av den kristna tron, vilka samtidigt utgör förbud mot hednisk kult.- I detta avseende är de norska tingslagarna ytterst intressanta. Här finns utförliga förbud mot hednisk blot. Brott mot dessa förbud är biskops sak.‘^ Till detta kan fogas att mened enligt vissa lagar är biskopens sak."^ Ytterligareen del sakmål nämns såsombiskopsmäl.-'’ Förekomsten av" speciella bannsmål i lagarna är givetvis resultatet av den kanoniska rättens och den andliga domsrättens inflytande.*’ Dråp och slag etc. är biskopsmål i den utsträckning kyrkans prästerskap eller kyrkans helgd och frid har kränkts. Som ovan framhållits är emellertid inte problematiken kring privilegiumcanonis helt okomplicerad. ^ Cf ovan a med not 2. Taranger 1890 s 304 ff, Hemmer 1928 s 316 ff, Strandberg 1967 s 106. Se äv'en ovan V3, fr a d. - Cf ovan III 2 b. •’ FrtL III, 15. Cf II, 5, EidstL I, 24. Hellström 1968 s 31 f. ' Tex FrtL III, 2. Cf Hemmer 1928 s 298 ff. •> Se t ex FrtL II 1,2. ® Se Hemmer 1928 s 355 med anfört material. Nedan 4 d.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=