324 Att vigseln och framför allt lysningen kommit att behandlas i svenska lagar är likaså ett exempel på den kyrkliga rättens inflytandedIntressant är att en så exklusiv sexuell förbrytelse som tidelag kommit att falla under biskopens andliga domd^ Kyrkorättslig påverkan kan även beläggas vid andra sexuella brottsliga handlingar. Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera, att äktenskapsmålen och de sexuella brotten mer och mer räknades till biskopens andliga domsrätt och hans potestas jurisdictionis. I svenska och nordiska lagar är detta det vanliga, även omvissa brott, främst hor, ibland helt eller delvis uppfattas som landets och frändernas angelägenhet. Även i detta sammanhang nämner emellertid lagarna biskopens dom.'^ I Gotlandskällorna är ännu biskopens judiciella befogenheter i dessa frågor opreciserade, även om GS i sin visitationsordning talar om tvister, som biskopen skall avdöma.VgL I känner i kyrkobalken knappast alls någon andlig domsrätt utom vid bannsmål. Giftermålsbalken tilldelar biskopen vissa befogenheter i fråga om förbjudna led, bruten trolovning m.m.’*’ Det är inte förvånande, att kyrkans krav på biskopens domsrätt i äktenskapsmål vunnit gehör i VgL II. Enligt den senare delen av kyrkobalken, som nedtecknats under direkt kanoniskrättsligt inflytande, skall biskopen döma ifråga omhjonelag —och dessutom ifråga omklerker, bannlysningsmål och testamente.^' I en annan bestämmelse preciseras biskopens rätt efter gammal lag. Enligt denna har biskopen böter för bl.a. dubbelt och enkelt hor, frändskapsbrott (förbjudna led), skilsmässa och trolovningsbrott. Liknande uppräkningar finns i andra lagar, t.ex. UL och ögL.^®De kyrkliga kraven har i dessa senare rättskällor —låt vara i förenklad formjämfört med den kanoniska rätten —accepterats. Skillnaden gentemot i första hand VgL I och GL-GS är slående. d) Övriga sakmål Med detta har de stora huvudgrupper av brotts- och civilmål nämnts, där biskopen enligt bestämmelser i viss svensk landskapsrätt under Se fr a Carlsson. Sidhänvisning s 327 under -vigsel. Om lysning i lagarna, HafströmKL II sp 28 f. Se även HafströmFamiljerätten s 31 ff. ‘a Se t ex UL Kk 15, DL Kk 10, VmL Kk 23. Cf ögL Kk 27. GS 5. Ovan med not 5 och 7. VgL II Kk 59. '« VgLIIKk52, ögLKk 13:3, ULKk 15. CfVmLKk 19, FrtL III, 2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=