310 Av lagmaterialet är det givetvis tings- och landskapslagarna från tidig medeltid på vilka undersökningen är grundad. Dessa rättskällor är oftast av direkt normativ karaktär och har ofta upptecknats på kyrkligt initiativ. Frågan måste därför stå öppen i vilken utsträckning de aktuella lagbestämmelserna efterlevts i praktiken. Från slutet av 1200-talet, sporadiskt också tidigare, finns särskilda kyrkliga rättskällor bevarade, i första hand kyrkliga mötes- och synodalbeslut. Dessa har ofta sammanställts till särskilda statutsamlingar, med bestämmelser från olika tillfällen.® Detta senare källmaterial kommer bara att användas som komplement till lag- och diplommaterialet i den mån de ger upplysningar av värde utöver lagarna och diplomen. Genom diplomen har man möjlighet att på bestämda konkreta punkter skönja vissa linjer när det gäller den faktiska tillämpningen av de kyrkliga krav, som intagits i landskapsrätten. Belysande är i detta sammanhang de många påvliga skrivelser från olika tidsepoker, som påtalar brister i efterlevnaden av de kyrkorättsliga bestämmelserna. Viktiga grupper av diplom finns här framför allt från Nicolaus’ och Alexander III:s tid vid mitten av 1100-talet, från tiden kring och efter Laterankonciliet 1215 och från mitten av 1200-talet, i samband med Wilhelms av Sabina legation. Samtliga dessa tre grupper av kyrkliga skrivelser har satt sina tydliga spår i de nordiska rättskällorna.® Källorna är idag i stort sett desamma, som man hade tillgång till för ett sekel sedan. Några mera betydelsefulla källfynd kring den andliga domsrättens historiahar integjorts. Detta innebär, att de olika punkter, somtillsammans utgör problemkomplexet den andliga domsrätten, under ett sekel har penetrerats inom forskningen utifrån skilda aspekter, angreppspunkter och motiv, med mer eller mindre historiskt-kritiskt vetenskapliga metoder. Någon helhetsundersökning av den andliga domsrättens historia i Norden har inte gjorts, men punktundersökningarna är däremot många. Några revolutionerande nyupptäckter kan man inte heller räkna med att göra, på basis av nuvarande källmaterial. Målet för denna undersökning är följaktligen mycket blygsam. Det är frågan om ett försök att utifrån källorna och den tidigare forskningen sätta in det hela i ett speciellt sammanhang: I relation till huvudproblematiken kring sambandet och spänningen mellan det svenska landskapssamhället och kyrkoorganisationen med biskopen i spetsen. Avsnittet bygger huvudsakligen på tidigare forskning, utom där direkta luckor Cf ovan III 2 e.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=