309 kyrkans män, främst präster och munkar, skulle undandras landets rättsskipning, dels att de sakmål, som reglerades i kyrkans lag, skulle gälla alla invånarna inom diocesen. Spänningen mellan samhällets normala rättsordning och kyrkans krav på egen rättsförvaltning är påvisbar på punkt efter punkt. I medeltidens Sverige framstår biskopen inomramen för sin potestas jurisdictionis som den andliga domsrättens främste utövare och övervakare.'* Under sig har han sina ombud, i första hand prostarna och de soknare, som nämns i vissa källor.^ Den sistnämnda termen framhäver just ombudens betydelse inom rättsskipningen och den ekonomiska kyrkliga uppbörden. Den andliga domsrättens historia i Sverige är inte skriven. Källorna medger inte heller någon sammanhängande historik. Denna delundersökning ställer inte heller några anspråk på att skildra den andliga domsrättens historia i Sverige. Syftet är, att på vissa konkreta punkter söka belysa, hur den historiska utvecklingen gick mot en självständig kyrklig jurisdiktion, under biskopens ledning, frigjord från samhällets normala rättssystem. Avsnittet får alltså bli en del av den helhet, som skildrar hur biskopens bundenhet vid landskapssamhället mer och mer luckras upp. För att kartlägga undersökningsområde och problematik är denna delundersökning i sin tur uppdelad i två huvudavdelningar. I den första, kapitel 2 och 3, behandlas områdena för biskopens domsrätt och de företeelser, som kyrkans krav på egen rättsförvaltning omfattade. I den senare huvuddelen, kapitel 4, tas de nya former inom rättsskipningen upp till behandling, som helt eller delvis sammanhänger med den kanoniska rätten och den andliga domsrättens inträngande. 5 b b) Källorna och forskningen Vid en undersökning av den andliga domsrätten är det framför allt två källgrupper som blir aktuella; Lagmaterialet och diplomen. Bakom det nordiska lagmaterialet och diplomen avtecknar sig den kanoniska rätten, som vid denna tid, efter Gratianus’ dekretsamling, var föremål för ett intensivt utvecklings- och studiearbete. med den gammaltestamentliga. Se Kjöllerström 1957 s 26 ff. Cf nedan 3 a och Ericsson s 16 ff. Till sakmål nedan s 311. Ovan V 2. Cf Koch 1936 2 s 84 ff. Ovan III 2 g. Cf Dahlerup 1968 fr a s 33C ff, Gunnes NHT 1970 s 123 ff, 130 ff. Till kyrkans ekonomiska villkor och biskopens rätt till tionde ovan V 4. •’ 6 Ett intressant exempel på denna problematik utgör den kända santar^jerden i Tönsberg 1277. Se Koht 1921 s 259 ff,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=