308 VI. Biskopens funktion: Den andliga domsrätten. 1. DEN ANDLIGA DOMSRÄTTEN a) Problematiken Genom hela medeltiden går som en röd tråd kyrkans krav på skiljandet av andligt från världsligt, på kyrkans frigörelse från det världsliga samhället. Dessa krav på libertas ecclesLv kan påvisas på många punkter när det gäller relationerna mellan biskop och landskapssamhälle. Stiftskyrkans stora intresse var att bli en självständig storhet av ekonomisk, juridisk och förvaltningsmässig art, under biskopens ledning.’ Kravet på stiftskyrkans frihet innebar inte minst att kyrkan skulle skiljas från landskapets juridiska förvaltning. Gentemot landets lag ställde man från kyrkligt håll upp kravet på kyrkans egen lag. Guds lag, som skulle gälla för de personer, som hörde hemma inom kyrkans organisation, och en lång rad sakmål.- Detta innebar dels, att ' Cf ovan I 1, III 2, 4, 5, 6, IV 3 c, 4, V 5, nedan VII 3, 4, 5. Johnsen 1945 s 342 ff, Ericsson 1967 s 9 ff, 16 ff, Bloms 83 ff m fl. - Guds lag, Kristi bud etc tycks i de nordiska lagarna i första hand motsvara den kyrkliga rätten. Från senare medeltid finns belägg för att Guds lag identifieras
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=