297 och behandlats av många olika forskare, under olika aspekter, både med hänsyn till den kyrkorättsliga bakgrunden och den rent konkreta utformningen.'**’ De första mera betydande rättskällorna i Norden som behandlar biskopsvisitationerna är tillkomna i samband med tiondeöverenskommelserna. Först med tiondets införande som fast inkomstkälla för biskopen förelåg de ekonomiska förutsättningarna för ett differentierat och utbyggt visitationssystem, också till glesbygder och avlägsna socknar, där tjänsteköpen knappast kan antas ha uppvägt kostnaderna för ett biskopsbesök. När det gäller visitationssystemets uppbyggnad intar tiondeöverenskommelserna en central plats i den nordiska kyrkohistorien.'*' b) Visitationen i tiondeöverenskommelserna I isländska Grågås finns ett utförligt tiondeavtal mellan biskopen och tinget bevarat.* I detta finns en rad bestämmelser ombiskopens visitationsskyldigheter.- Motsvarande avtal har i Grågås III (A. M. 181) överskriften: ”Her segir umsky Ildur biskups i visitatione.”** Biskopens visitationsskyldighet är alltså i den isländska rätten regierad inomramen för avtalet ombiskopstionde. Går vi till det norska materialet, skall biskopen enligt GltL ha en fjärdedel av tiondet. För detta skall han en gång om året komma till varje fylke och där fullgöra sin tjänst.^ Liknande bestämmelser finns i Se cc. 10—12, C. X, qu 1 m fl. Cederlöf s 68 ff, 296 ff, Andrén 1957 s 98, 105 122 ff, 387 ff, 421 ff. I diplomen finns inga egentliga belägg för biskopsvisitationen före slutet av 1100-talet. Ett par av Alexanderbreven från 1160—70-talen, DS 50 och 853, påtalar kortfattat biskopsbesök i församlingar för biskoparnas ”måltiders och vällevnads skull”. Systematiskt upplagda visitationer tycks först kunna beläggas i ett brev från 1190-talet — DS 98: ”... per helsingelond uisitauerimus”. Visitationsöverenskommelsen, som på Gotland ersätter tiondeavtalet, är från omkring 1220— ovan 4 b och nedan c. Från mitten av 1200-talet kommer en mängd belägg, se Andrén s 106 f, Inger s 387 ff med anfört material. Utgår vi ifrån att biskopstiondet infördes i de svenska landen före 1100-talcts slut, betyder detta, att dessa lämningar i lagarna är minst lika gamla som de äldsta diplom, som bär vittne om biskopens visitationsförrättningar. Samtidigt är tiondeavtalen i lagarna mycket utförligare än uppgifterna i diplomen och har både med hänsyn till ålder och innehåll ett mycket stort källvärde. ' Ovan 4 c med not 1—4. - Ovan 4 c not 3. •’ Grågås 111 A M 181 s 324. I hskr D finns i stället rubriken ”Umm Biskupa oc l)eirra Verk”, s 324 not 2. ^ Ovan 4 c med not 16. ff, 113 ff, 124 ff, H Schiick 1959 s 291 ff, Inger fr a s
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=