286 att allt flera förrättningar övergick från att ha varit tjänster för särskild avgift till att bli tiondeförrättningar. Den sammanlagda ekonomiska bördan kan t.o.m. ibland ha blivit lindrigare för kyrkomenigheter och kyrkoägare, i och med att flera tjänster komatt utföras för det tionde, som de under alla förhållanden skulle erlägga. Det är kanske något av detta som avses, när nya SjällKk antogs på själländarnas bön på landstinget. Som motiv härför åberopas, att rätten tidigare hade varit för hård mellan biskop och bönder.** Förhållandet mellan köpe- och tiondetjänster är varierande i olika lagar. Tiondet har inte överallt samma ställning. I vissa fall står köpeoch tiondeavtal oförmedlat bredvid varandra, i andra fall har man försökt inarbeta båda i någon slags kompromiss. Denna brist på klara linjer är ofta påtaglig i källorna men ännu mer i de undersökningar, somintehaft bakgrunden helt klar.'** Samtidigt innebar tiondeavtalens antagande på landstingen ett mycket betydelsefullt steg på vägen när det gäller förverkligandet av de kyrkorättsliga idealen i den nordiska rätten. Motsvarande förhållanden kan också beläggas när det gäller präs¬ ten. Problematiken kring nordbornas köp av tjänst, mässa, tiÖir, m.m. har mycket tidigt uppmärksammats av medeltidsforskningen." Ser man till källorna har redan Adam av Bremen anmärkt att tjänsteköpen i de nordiska landen är något från kyrklig praxis avvikande. I sin krönika skriver han, att dop, konfirmation och altaroch prästvigning dyrt får köpas av norrmännen och danskarna. Adam förmodar att detta beror på prästernas girighet. Adam ser tjänsteköpen som en följd också av att nordborna inte vill betala tionde. T.o.m. sjukbesök och begravning måste köpas.Av de uppräknade köpeförrättningarna avser konfirmationen, altar- och prästvigningen biskopen. Adams framställning bekräftas av de bevarade köpeavtal, som återfinns i de många nordiska lagarna. Som tidigare nämnts övergick ® Ovan III 2 d och e med not 6—7. Till frågan om biskopstiondet som ekonomisk börda för bönderna cf nedan s 295 f. Cf nedan c. " Se t ex Taranger 1890 s 218, 221, 232, 285, 288 ff,Maurer 2 s 77 f, 277 ff. Cederlöf s 68 ff, Wisloff s 112 ff m fl. Adam IV, 31; ”Verum baptismus et confirmatio, dcdicationes altarium et sacrorum benedictio ordinum apud illos et Danos care omnia redimuntur. Quod ex avaritia sacerdotum prodisse arbitror; quia barbari decimas adhuc dare aut nesciunt aut nolunt, ideo constringuntur in ceteris, qux deberent gratis offeri. Nam et visi/tacio infirmorumet sepultura mortuorum, omnia ibi venalia . . .”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=