278 bl.a. avsaknaden av förebilder i UL tyder på. Att bötesbeloppen är sena säger ingenting ombestämmelsens verkliga ålder. Framför allt likheten mellan bestämmelserna till skydd för kyrkofriden och för hemfriden ger stöd för antagandet att bestämmelsen om kyrkofrid återgår på äldre hälsingerätt, innan ännu stora delar av kyrkobalkarnas innehåll var allmängods i alla landskap. När det gäller bestämmelsen om hemfrid är det anmärkningsvärt, att vid fridsbrott närmare centrum boten i princip utgår som bogar inom huset, med bötessiffrorna 2-6-8-12-16-18-20-24. Det är alltså frågan om en tolvtalsräkning med inskotten 2, 8, 16, 20 —synbarligen för att få fram en större differentiering, kanske sekundärt. 10-talsräkningen saknas helt, 20 är bara ett mellantal i 12-talsräkningen. De på detta sätt utökade 12-talssatserna har otaliga paralleller i tidig medeltidsrätt, i både nordisk, anglosachsisk och gammalgermansk. Att räkningen i bogar —baugar —som saknas i yngre bestämmelser ännu finns med, är ett indicium för att flocken har en relativt hög ålder, liksom allittererade uttryck av typ horn och hov i hemfridsflocken.-- Sammanställningen med bestämmelsen om bl.a. hemfrid tyder alltså på, att bestämmelsen om kyrkofriden i HL mycket väl kan gå tillbaka på en äldre inhemsk rättstradition. Den rättsstatus som friden innebar lystes över en bestämd plats, vid ett bestämt tillfälle, genom en muntlig fridsformel, ett mål. Denna fridslysning återfinns i orden gridamal och trygdamal, målande av frid.~^ Genom formulär från lysande av marknadsfrid i isländska källor finns konkret fridlysningsmaterial bevarat.-'* Dessa fridlysningsformler torde dock vara av relativt sent ursprung. I lagmaterialet finns flockar och ordsammanställningar, som mycket väl kan vara äldre lysningsformler för tingsfrid, i första hand i lagarnas inlednings- och avslutningsord.-® böter vid fridsbrott antas ha utgått till kungen men inte till den kyrkliga överheten, biskopen. -- Om räkningen i bogar-baugar se Hafström 1957. Cf komm till SLL 3 s 344 f, not 67. Ett försök att översätta beloppen i baugar till marker har gjorts i SLL 3 s 345 not 70. ^ Se t ex Maurer 5 s 113, Hovstad s 70 ff. Ström 1961 s 48 ff, L Carlsson 1965 s 92 ff, fr a s 95 med not 10. Enligt Sturkunga saga satte brudgummens far grid genom att han ”moelti fyrir griSum”. Till malande och mål cf ovan III 2 e. DI X s 587 f: ”... set eg hier grid og fullan frid . . .” Se även DI IV s 276 f, XI s 518. M M Larusson KL 11 sp 455. Se t ex för TiL Hasselberg Saga och sed 1948 s 44 ff med paralleller i andra
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=