277 detta centrum. Olika fridscirklar ligger utanför varandra, från centrum räknat.’^ I ett par andra nordiska lagbestämmelser finns f.ö. tecken på en uppdelning av kyrkogården i sådana sfärer.I många germanska lagar framkommer vilken betydelse som tillmättes hemfriden.“" I bestämmelsen om kyrkofrid i HL‘^ utgår bötesbeloppet i marker, med mycket högt straff för fridsbrott vid kyrkans altare: 300 marker om offret bär kalk eller kors. De för äldre rätt främmande bötessatserna har jämte det förhållandet, att 12-talsräkningen i stort sett övergivits, medfört, att bestämmelsen ibland uppfattats som relativt sen. Det finns emellertid många exempel på bötessatser som kraftigt förändrats under tidernas lopp genomnytillkomna faktorer av i första hand ekonomisk art, penningvärdesförändringar o.dyl.-' Bestämmelsen om kyrko- och hemfrid i HL kan mycket väl vara gammal, vilket HL Kk 21:2 Kyrkan ”wa:r|)er . . . fri])cr brutin .i. gar|)i (på vägen till kyrkan) |)a .a. bötas . . . .i. |)ri|)iung hwarn mxllumsins garpz ok kirkiugaj)z |)a bötxs . . . ■ i. kirkiugarpz li])i. bötx . . . HL M6: 2 Hemmet ”Swa byriäs hemsokn. sum ytärst ganger horn ok howa i: (gårdens yttersta gräns). Thär är both ... I midhalhagha öre . . . Än i ängi . . . Thär är both atta örä i tridhiung hwarn . . . Än i ländästadh, ok i humblagardi . . . Thär är both . . . Än i lana (förstugan): Böte . . . Mällum triskulla ok ärnis (härden) . . . Widh ärni . . .” .i. kirkiugarpi . . . .i. kirkiu dorum . . . vi|) fontkar ... i. sanghusi ... up .a. altarx . . .” Cf Lex Frisionum additio sapientium I, 1, nedan not 20, HL Kg 2, UL M 12: 1, TiL 13:2. Till detta L Carlsson Rig 1935 s 66 ff, fr a s 71 ff, komm till SLL 3 s 285 not 124 och 344 ff not 67 och 70. Strömbäck STF 1965 s 39 f, Äqvist s 126 ff. Fr a BgtL I, 9. Cf Hafström 1965 s 63 f och ovan c. Se Lex Frisionum additio sappientium I, 1, Die Gesetze des Karolingerreiches 3 s 106; Lex Visigothorum VI, 4, 2, Gesetze der Westgoten s 158 ff m fl. Se även sammanställningarna i Die Gesetze der Langobarden s 443 ff, Gesetze der Burgunden s 159 ff. I anglosachsisk rätt Edmund II, 2, Knut II, 62 m fl. I norsk rätt FrtL IV, 5 m fl. Cf L Carlsson Rig 1935 s 66 ff. Boten går till målsägaren för skadan och till kungen och tinget — alla män. Till alla män i detta sammanhang ovan III exkursen och IV 2 b. Biskopen får i HL bot för brott mot kyrkofriden, cf nedan med not 32 ff. Bötessatser av detta slag kunde ändras från tid till tid — ett bra exempel är 40-markersboten under Birger Jarl, som ersatte äldre belopp — ovan 111 1 c med not 38. I äldre tid kan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=