276 så i många andra sammanhang, bl.a. i samband med ledungen. Dc svenska rättsbestämmelserna är i princip likartade fridsstadgandena i annan germansk rätt. Framför allt i de mera systematiserade frids- och edsöreslagarna möter ett stort antal fall då kyrkofriden direkt jämställs med andra former av frid.” Fridslagstiftningen tycks ha medfört ett slags systematisering av de föreskrifter av fridskaraktär, som så långt tillbaka som det finns germanska rättskällor varit knuten till vissa platser och företeelser.*” I edsöreslagarna omfattar friden även vägen till och från kyrkan och tinget.** Friden vid resan till och från har ofta uppfattats som en sen företeelse, som skall ha kommit först i och med fridslagarna. Motsvarande finns emellertid i Lex Frisionum^- och i vissa nordiska källor, sominte ingår i edsöreslagstiftningen.*” Ifråga om tingsfriden finns samtliga de delmoment omnämnda, som förekommer i samband med kyrkofriden, både i fridslagarna och dessförinnan. Alla hade frid på tingsplatsen och på kyrkoplatsen. I de lagar där friden på väg till och från tinget nämns, förekommer också frid på vägen till och från kyrkan. På motsvarande sätt är användandet av okvädningsord förbjudet både på ting*^ och i kyrka*'"*. Det har ibland antagits att dessa bestämmelser mot okvädningsord är av sent datum.*” Även i detta fall är parallelliteten mellan tings- och kyrkofrid påtaglig. I samband med kyrkofriden måste kyrkans ställning som asylplats nämnas.*' En sammanställning av kyrkofriden med hemfriden är intressant. Hemmet —gården —var fredad på liknande sätt. I HL finns bestämmelser om brott mot kyrkofriden och hemfriden som uppvisar anmärkningsvärda likheter. I båda fallen utgår man från ett fridscentrum. Brottet blir grövre för varje gräns som passeras på väg in mot ^ Se t ex VgL II Add 5: Hemfrid och kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid, stämmofrid ... Se sammanställningen hos Åqvist s 162 f, Sjöberg s 55 ff och ovan III 3 b med not 8. '* Cf Åqvist s 1 ff m fl. Ovan not 6 och 7. " VgL II Add 7: 14, 15: ”Nv a man fri|) hem til sin af l)ingi oc fran kirkiu.” (15). Se också t ex UL Kg 18, 21, M 29, DL E 4, VmL R 24, HL Kk 21 m fl. Lex Frisionum additio sappientium I: 1, Die Gesetze des Karolingerreiches 3 s 106. '■'* T ex GltL I, 9. Se även fridsformeln i TiL, Hasselberg Saga och sed 1948 s 51 f. DL R 10, SdmL M34, HL M7 m fl. Almquist 1942 s 67 ff. HL M7. Cf SdmL M34. Så Almquist s 67 ff. *’ Ovan c med not 43—47.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=