272 förfördelade. Liknande bestämmelser finns i de andra svenska landskapslagarna. När det gäller utkristalliserandet i balkar av de olika bestämmelserna i landskapsrätten är det anmärkningsvärt, att många kyrkliga bestämmelser har hamnat i balkar, där de historiskt hör hemma, i stället för i kyrkobalken vilket vore innehållsligt motiverat.'’-'’ Detta har tidigare påpekats ifråga om bestämmelsen om biskopstillsättningen i VgL I i Rättlösabalken. Den ursprungliga och i överensstämmelse med det muntliga svenska lagspråket tillkomna bestämmelsen finns bevarad bland Urbotamålen och lyder i sin pregnans: Detta är nidingsverk. Flockens överskrift — Urbota mål — står i hskr bara som bestämning till det först nämnda nidingsverket: Dråp i kyrkan."’ En parallellbestämmelse har sedan intagits i Kyrkobalken, men har där fått en helt annan och mångordigare utformning, till en del i överensstämmelse med den kanoniska rätten."® I VgL II har ordet nidingsverk i vissa fall ersatts av urbotamal. Urbotamålen är i denna lag betydligt mera omfattande och omredigerade i anslutning till den kungliga edsöreslagstiftningen, av vilken varje spår saknas i VgL 1. Bestämmelserna om kyrkans vigning och brott mot kyrkans helgd i den äldsta svenska rätten är alltså att uppfatta som en konsekvens av de fornsvenska föreställningarna kring helgden och okränkbarheten av vissa platser. Samtidigt har de kyrkorättsliga lagbuden till större eller mindre del utformats i överensstämmelse med kanonisk rätt. Den kanoniska rätten skiljer mellan vigning, consecratio, och välsignelse, benedictio eller reconciliation*^ I de äldsta nordiska källorna har inte denna skillnad upprätthållits. I VgL I förekommer exempelvis vigning i alla sammanhang. En kyrka där dråp äger rum måste vigas om, den kan inte renas eller välsignas. Den ovannämnda kanoniskSamma är förhållandet vid dråp i kyrkan. i)(> 6!) Cf ovan III 2 c. Ovan IV2 a. VgL I U: ”Drxparr mapxr man i kirkiu. |)xt a:r ni|)ingsva.’rk. orböta; mal .§. 1. Dra:per maj)xr man i l)ingi. [jxr xr nipingsvark. §. 2. Gangxrma|)xr a grij) oc görx sxt. hxmnir mal)xr piuff. hxmnir mal)xr rxpsingxr a l)ingi . . . [)xt xr nipingsvxrk firigiort landi ok lössum örx.” Till lauä och lösöre cf ovan not 37. Se till detta även Ruthströms 42 ff. VgL I Kk 3. Ovan not 60. VgL II U 1: 2 ff: ”Gar a grij) ok görx sxt. [)et xr orbotx mal. Drxper mal)er .i. kirkyu. |)et xr orbotx mal. Drxper mal)er a pinge. l)et xr orbotx mal . . . (13:) All |)xssi mal xru ezöre konongs.” Cf Add 5 resp 7:14, 13 och frf/)-balken. Nedan s 274 ff, 330. '* Se Ziolkowski s 34 ff. Ericsson s 66 f. 68 69
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=