266 Även det område, inom vilket en brottsling hade frid, avskildes enligt GL med band.*^ Omden förkristna kultplatsen i Norden vet vi praktiskt taget ingenting. Tingseden torde haft sakral prägel. Platsen för edsavläggelse på tinget kan ha varit en kultplats. Ordet vehand, som används om det band som inhägnade tingsplatsen, kommer från fsv. vi, som används om förkristna kultplatser.-'’ Beteckningar som underförstår ett inhägnande av platsen, är också stavgård och hov(gård). Dessa ord finns bara i senare källor från kristen tidoch kan därför inte tillmätas egentligt bevisvärde.-** Det inhägnande av kyrkogården, som utfördes före biskopens vigning, har en rad motsvarigheter i de inhemska nordiska rättsedvänjorna. Sambandet mellan gärdandet av kyrkans område —den plats där kyrkofrid rådde —och biskopens vigning framgår av de bestämmelser i främst norska lagar, som betonar nödvändigheten av att hägnaden är färdig före vigningen och sedan hålls i stånd.-' Är inte kyrkan försedd med godtagbar inhägnad utgår böter till biskopen.-** Kyrkostängslet skall för fylkeskyrkans del ställas i ordning av alla fylkesmän.-^ Biskopen skall sätta ut stämma och fastställa dag, då hägnaden kring kyrkans mark skall vara färdig. Vid försumlighet utgår biskopsbot. Först när kyrkostängslet är uppe skall vigningen köpas av biskopen.**** Utmärkande av land och ting m.m. kallades för helgande. I detta begrepp ingick de ord, som uttalades, en rättslig formel, varigenom helgden trädde i kraft. Orden helgd, helga etc. i den nordiska rättsvokabulären är mycket omtvistade. Inte heller känner vi relationerna mellan helgd och frid. I exempelvis GL har helgd tydligen samma innebörd som frid i andra lagar. Frågan om begreppets absoluta innebörd — om det överhuvudtaget har funnits någon sådan — får därför stå öppen. I det kyrkorättsliga språkbruket korresponderar helig (helgd) i regel mot sacer, fridmot pax.'^'^ -■* GL 13. Hafström 1964 s 91. Cf kommi SLL 4. Nedan med not 43. Cf nedan s 268. Stavgård ovan med not 8. Hovgård finns hos Fritzner 2 s 33. -■ GltL I, 11 —13, EidstL I, 38, FrtL II, 7, BgtL I, 8—9. GltL I, 13 m fl. -* Cf ovan IV2 b, nedan VII 2 b. GltL I, 11 m fl. Den första mera utförliga analysen av helighetsbegreppet bland germanfolken har gjorts av Baetke 1942. Se även Haff 1 s 3 f. v See s 131 ff, 139 ff har på många punkter en avvikande uppfattning.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=