265 Liknande bestämmelser finns i andra lagar, i bl.a. UL mycket preciserade.'-”’ HL talar om kyrkogårds ///;, öppning i stängslet.'*’ Anledning finns dock inte att närmare gå in på detta lagställe. I denna och många andra lagar är den vanligaste betydelsen av kyrkogård densamma somi nutida språkbruk. De svenska medeltidslagarnas många och preciserade bestämmelser om inhägnandet av kyrkans område saknar förebilder i kanonisk rätt.'" Det är alltså inhemska bruk som här avspeglar sig. Det finns direkta anknytningspunkter till liknande nordiska företeelser i andra sammanhang. Inhägnaden av gården var en praktisk och självklar åtgärd. Ville någon taga in till odling mark, som låg mot annan by, skulle han hägna den.'^ Han skyddade dä sin besittning. Klarast är ett lagbud i UL, vars höga ålder framgår av dialogformen. Lagstället handlar om röjning och brytning av mark i ödemark och allmänning och ger klart uttryck för den rättsliga betydelse, som tillmättes hägnandet av marken.'” Ett markområde kunde tas i besittning genom markering, märkning, med stänger och vidjor, vilket motsvarar gärdandet. Även andra former kunde komma till användning vid detta s.k. helgande av mark.-” Också tingsplatsen tycks ha utmärkts och gärdats på motsvarande sätt. Grågås bestämmer att tingsplatsens gränser skall anges.-' I isländska sagor nämns hasselstänger, som sticks ner i tingvallen. Mellan dessa löper sedan vebandenr- I Lex Ribuaria från omkring 800 torde det latiniserade ordet harahus beteckna den hägnade platsen för lageden på tinget.*^' I vissa runristningar förekommer uppgifter, som tyder på, att tingsplatsen varit utmärkt på detta sätt. UL Kk 18 m fl. '« HL Kk 21:2. Cf Pellijeff s 76 ff. Ericsson s 93 f, Pellijeff s 36. Dess.i utförliga bestämmelser kan därför tolkas som ett bruk inom Norden, som kommit till användning vid upprättande av kyrka och kyrkogård. Själva stängslet behöver inte ha haft någon sakral ställning, snarare en rent praktisk. Däremot är det uppenbart, att marken därinnanför hade en speciell rättslig ställning. VgL I J 17 m fl. Cf nedan med not 33, 34. UL B 20:2. Se även B 21. Cf komm i SLL 1 och Hasselberg Saga och sed 1948 s 49. För hjälp och synpunkter kring denna problematik tackar jag särskilt Ä Holmbäck. •-*0 Nedan not 33, 34. Gråg.ts 1, 56 s 97, cf 1, 98. Holmgren Rig 1929 s 21 ff. -- Holmgren s 21 ff. OOlsen s 76.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=