264 ningar i landskapssamhället, som sammanknippats med ceremoniella riter.® Jag återkommer till vigningen av kyrkan också i samband med problematiken kring privatkyrkorna och biskopens kyrkorättsliga befogenheter.’ Inte bara kyrkan utan också kyrkogården skall vigas, såväl enligt kanonisk rätt somsvenska landskapslagar. Kyrkogården har en framträdande plats i de medeltida kyrkobalkarna och i vissa andra källor från äldre medeltid. Själva ordet har motsvarigheter i stavgård, som i GL och GS förutsätts vara en med stavar inhägnad förkristen kultplats,® och i gård. Alla kyrkor i äldre medeltid var inte gravkyrkor. Också kring de kyrkor, som inte omgavs av en begravningsplats, kan emellertid en inhägnad ha förts upp för att området för friden skulle markeras, alltså en kyrkogård.® Kyrkogårdens ställning var betydelsefull i folkmedvetandet. Den kristna begravningsplatsen ersatte bygravfältet eller ättehögen. Det är rimligt att tänka sig, att liknande föreställningar, som omgav förkristna begravningsplatser, överflyttades till kyrkogårdarna.'® Fsv. garfya^r har flera betydelser: Lantgård med byggnad, område kring en byggnad, stängsel, gärdsgård, kring ett sådant område. I sistnämnda betydelse hör ordet samman med fsv. g^erpa.^^ Fsv. kyrkiugarpier kan betyda både området kring kyrkan och stängslet kring ett sådant område. I svenska och norska lagar möter kyrkogård ofta i denna sistnämnda betydelse, som stängsel, hägnad. I dessa källor finns också verbet, som bygger på samma ordstam, och som avser uppsättandet av hägnad kring kyrkans område. Kyrkogård i betydelsen hägnad finns bl.a. i VgL I. Kyrkogårdshägnaden skall skiftas mellan socknens hemman: Så mycket skall en gård (bol) som en annan.'- Alltid skall kirkiugard vara gill, både sommar och vinter. För försummelse att hålla kyrkohägnaden i stånd utgår böter.'® ® Ovan s 259 ff. ’ Nedan s 336 ff. 8 GL 4, GS 1. * Se OOlsen s 200. '® Cf ovan not 3. " Cf komm i SLL 5 s 18 not 42, SGL 1 s 406 f, 13 s 343, NGL 5 s 344, Pellijeff s 20 ff, 46 ff, 75 ff. Observera ordet gärdsgård. '2 VgL I Kk 13. Cf VgL II Kk 26 m fl. Ericsson s 93 f, Pellijeff s 40 ff. '8 VgL I Kk 13. Cf UL Kk 18 m fl. Se till detta Pellijeff s 24 ff, 75 f och särskilt sammanfattningen s 44 ff. Vid försummelse att hålla stängslet i stånd kunde bot utgå till både biskop och härad.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=