263 egendom de offerlundar och tempel, som nyomvända finnar donerat till kyrkan.■* Utgår vi från antagandet, att kontinuitet i någon form och åtminstone i vissa fall förelegat mellan förkristen och kristen kultplats, är det mer än troligt, att sådana rättsliga föreställningar, som åvilat den förkristna kultplatsen, förts över på den kristna kyrkan. Även om bristen på källmaterial inbjuder till stor försiktighet måste man utgå ifrån, att de nordiska källornas intresse för kyrko- och kyrkogårdsvigningen delvis får förklaras mot denna bakgrund och inte bara som en följd av kanoniskrättsligt inflytande. Det rituella och rättsliga intresse, somi det nordiska landskapssamhället omgav kultplatsen, måste finnas med i bilden. Det är uppenbart, att utformningen av bestämmelserna om kyrkooch kyrkogårdsvigning i svenska lagar tillkommit genom direkt påverkan av den kanoniska rätten.-'’ Detta hindrar inte att de återspeglar förhållanden, somsammanhänger med det nordiska samhället och dess funktion. Det är knappast fruktbart, att utgå från ett konstruerat motsatsförhållande mellan inhemsk och germansk rätt. Vigningarna kan mycket väl motiveras utifrån ett inhemskt rättstänkande —likaväl som från teologiska utgångspunkter —men ändå följa den kanoniska rättens föreskrifter. Att försöka skilja kyrkorättsliga och germanrättsliga tankar från varandra i de svenska vigningsbestämmelserna är inte bara en hopplös utan också en meningslös uppgift. Vigningsbestämmelserna följer genomgående den kanoniska rätten. Det är ändå möjligt att delvis se kyrkovigningarna i ljuset av rättsföreställningarna i det svenska samhället. I den följande framställningen utgår jag från bestämmelserna i de svenska lagarna. c) Vigningen av kyrkan och kyrkogården i nordiska tings- och landskapslagar I många källor omvittnas biskopens viktiga roll vid vigning av kyrka och kyrkogård. Detta har genomgående tolkats som ett resultat av kyrkorättsligt inflytande. Denna tolkning är i och för sig riktig, eftersombestämmelserna bygger på kanonisk rätt. Samtidigt har säkerligen andra faktorer spelat in ifråga om människornas intresse för sådana vigningar; De kultisk-rituella bruken i stort och de rättsföreställ- ' Pinnen 1968 s 187 f. Cf ovan 111 cxkursen. Cf Nyländer 1953 s 125 ff, Ericsson s 59 ff, Äqvist s 136 ff. Cf nedan VII 3 c.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=