258 förkunnelse, tal till folket etc., omiicämns däremot i en rad andra källor, främst berättande, alltifrån Ansgarskrönikan och framåt.'"’ Biskopens potestas jurisdictionis innebar både rätt till lagstiftning, rättsskipning och stiftsförvaltning. Biskopen hade att i enlighet med den kanoniska rätten stifta lagar och statut för sin dioces, inom och utanför stiftssynoderna. I vissa fall var han på denna punkt bunden av domkapitlet. Han hade också rätt att ge dispens från partikularrättsliga bestämmelser inom det egna stiftet. Han skulle utöva och förvalta den andliga domsrätten i sitt stift. Till denna potestas jitrisdictionis hörde rätten att uppta nya präster, inrätta, besätta, förändra och avskaffa kyrkliga ämbeten, leda prästerskapet, visitera stiftet, ta ut kyrklig skatt och förvaltastiftets förmögenhet.'* I den svenska och nordiska rätten finns en lång rad uppgifter om biskopens potestas jurisdictionis och om de problem dessa kanoniskrättsliga krav medförde i Norden.' De olika punkterna inom biskopens potestas jurisdictionis behandlas i denna undersökning i olika sammanhang, eftersom den till sin uppläggning följer det svenska källmaterialet och dess struktur. Liksom när det gäller biskopens potestas ordinis och magisterii har man i nordiska källor förlagt utövandet av många av biskopens uppgifter inom ramen för hans potestas jurisdictionis till biskopsvisitationerna.^ Hans rätt att stifta lag och att övervaka dess efterlevnad var i äldsta tid enligt nordiska källor knuten till tinget och främst landstingssammankomsterna, och kunde först så småningom lösgöras härifrån." Detta gäller också övervakningen av prästerskapet och de äldsta prästsammankomsterna.*'* Ifråga om den andliga domsrätten förelåg djupgående motsättningar i förhållandet till det inhemska tings- och landskapssamhället. Vid sidan av privatkyrkosystemet var detta kanske det konkreta område, där biskopen hade svårast att göra sin kanoniska myndighet gällande. Stridigheter och motsättningar kan i detta sammanhang ofta beläggas.** Förvaltningen av stiftet och dess egendom följde från början de Cf ovan II 1 b, 2 a, III 2 d, nedan V 5. ” Gallén KL 1 sp 617, Koch 2 s 84 ff, Inger s 1C5 ff. ' Cf Nordström 1 s 214 ff, Maurer 2 s 217 ff, Sjögren 1904 s 160 ff, Koch 2 s 84 ff, Inger s 375 ff. Se även hänvisningarna i de följande noterna. ** Nedan 5 c. .Andrén s 97 ff, 103 ff, Inger s 387 ff. ” Ovan II 2 d, e, g. Ovan II 2 d, f. " Nedan VI. Cf ovan II 2 d, e, g.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=