257 pens funktion är av högmedeltida ursprung och inte finns i det nordiska källmaterialet. Trots att indelningen alltså på sätt och vis är anakronistisk, är den praktiskt användbar. I potestas ordinis framkom biskopsämbetets speciella prägel och betydelse, som det fullkomliga ämbetet. Biskopen fick härigenommöjlighet att inom sitt stift utöva sina iura pontificalia. Det var i första hand frågan omrätten att konsekrera biskop, att viga präster, diakoner och lägre klerker. Hit hörde också olika vigningar och välsignelsehandlingar, av kyrkor, kyrkogårdar, altare, altarkärl, olja och krisma. Till biskopens potestas ordinis räknades sakramentsförvaltningen — utöver prästens också prästvigningens och konfirmationens sakrament —liksomfirandet och celebrerandet av den heliga mässan. Även benediktion av t.ex. abbot och abbedissa och smörjningen vid kröningsakten räknades hit. I biskopens potestas ordinis ingick hans rätt att för sig reservera vissa former av bikt, där vanlig präst inte kunde meddela avlösning. Med tiden fick han möjlighet att genom påvlig delegation utdela vissa avlater.- I det svenska och nordiska källmaterialet tycks inte förrättningarna inom ramen för biskopens potestas ordinis ha varit speciellt omstridda utan självklara skyldigheter, mot betalning. En lång rad källnotiser visar, att biskopens vigningar, benediktioner och liknande förrättningar till stor del återspeglade det dåtida samhällets föreställningar av sakral och rituell natur. Särskilt rikliga är i landskapsrätten bestämmelserna om biskopens vigning av kyrka och kyrkogård, kyrkliga inventarier o.dyl. En stor del av biskopens uppgifter inom ramen för hans potestas ordinis finns reglerade i landskapsrättens köpe- och tiondeavtal, ofta i samband med vlsltationen.'^ Potestas magisterii avsåg biskopens läroämbete, hans undervisning och förkunnelse, för präster och lekmän. I detta läroämbete ingick alltså både teologisk och rättslig utbildning av prästerskapet och kristen predikan för folket. Denna verksamhet kunde delegeras till behöriga personer."* I den nordiska rätten behandlas biskopens uppgifter inom hans potestas magisterii inte annat än 1 samband med hans funktion vid tingssammankomsterna och delvis i samband med visitationerna. I övrigt var den knappast av rättsligt intresse. Biskopens predikan och ■ Gallon KL 1 sp 616, Koch 2 s 73 ff, Andrén s 93 ff. ■' Nedan V 4, 5. Till biskopens potestas ordinis i Sverige och Norden se Maurer 2 s 212 ff, Sjögren 1904 s 128 ff, Koch 2 s 73 ff, Andrén s 97 ff, Inger s 375 ff. ■* Gallén KL 1 sp 616 f, Koch 2 s 82 ff. 17 J. A. Hellström
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=