251 natkyrkosystemet även om feodalrättsliga inslag så småningom kan antas ha gjort sig gällande.- De nordiska ländernas karaktär av tings- oeh landskapssamhälle och därmed överenstämmelsen mellan lagsaga och biskopsdöme förutsätter emellertid, att landstinget var en viktig faktor i sammanhanget. Detta antagande bekräftas av många källor. Tingets roll måste ses mot bakgrund av det aktuella landets-biskopsdömets självständighet gentemot centralmakten. Att landstinget tillsatte biskop betyder inte, att det var fråga om någon demokrati i nutida mening. Snarare har det aristokratiska inflytandet varit dominerande, kanske då vid sidan av det kungliga. Frågan har ofta ställts i vilken utsträckning biskopstillsättningen i Sverige i tidig medeltid stod i motsättning till den kanoniska rätten. När det gäller biskopsval, kungliga eller inte, som ägde rum med deltagande av enbart lekmän, är svaret enkelt: Val där kyrkan inte hade något inflytande var inte kyrkorättsligt tillåtna. När det gäller tingstagande av biskop är emellertid problemet mera komplicerat. Innan centralmakten på kontinenten och i England själv började tillsätta biskopar — som samtidigt var kungliga vasaller — och den gregorianska reformrörelsen som reaktion häremot förde fram kravet på biskopstillsättningen som kyrkans ensak, vilket så småningom vid mitten av 1100-talet resulterade i kanoniskrättsliga bestämmelser om biskopsval på domkapitlet, kan tingstillsättningen inte a priori sägas ha varit stridande mot kyrkorätten. Före denna tid tillsattes nämligen biskopen i regel av clcriis & popiiltts, präster, klosterandliga och lekmän, efter olika mönster, varierande från tid till tid och plats till plats. I den mån prästerskapet deltog i de aktuella tingssammankomsterna kan dessa mycket väl uppfattas som en nordisk variant av cler^is&popnlHS-tlWsänmn^en. Bestämmelsen i VgL I och därmed tingstillsättningen av biskopar i Norden kan alltså inte i och för sig förklaras vara stridande mot kanonisk rätt. I flera diplomomnämns val av clems & populus, och därmed som kyrkorättsligt acceptabelt. Av diplomen framgår emellertid inte att det är frågan om tingstillsättning, även omdetta kan förefalla sannolikt. Däremot är förekomsten av tingstillsättning eller annat lekmannalett biskopsval 1 1200-talets Sverige stridande mot den dåvarande kyrkorätten, eftersom det kanoniska valet var det kyrkorättsligt giltiga sedan mitten av 1100-talet. Det är därför fullt naturligt, att en mängd påvliga ingripanden mot det svenska biskopsvalet kan beläggas - Ovan II 2 a, III 3 fr a d, IV 1 b, 2 b.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=