247 tivt nyupprättade domkapitlen alltmer börjar praktiseras.’ Är 1278 ägde sålunda ett kapitelsval, tydligen per compromissum, rum just i Skara." I och med detta hade biskopsvalet vid tinget spelat ut sin roll. De fortsatta sammanstötningarna mellan kyrka och samhälle angående biskopstillsättningen i Sverige var föranledda av centralmaktens — kungens —ansträngningar att besätta lediga biskopsstolar. Åtminstone terminologiskt kan denna utveckling beläggas i samband med prästtillsättningen, där ännu en del landskapslagar har benämningen taka,^ medan andra använder z'^lia. Det är alltså fråga om två termer med helt olika bakgrund, även om det vid tiden för landskapslagarnas upptecknande knappast har förelegat någon skillnad ifråga omordens aktuella innebörd. På samma sätt som det kanoniskrättsliga valet med tiden övertog den roll, som tidigare tillkom tingsmenigheten, kominvestituren i samband med dömandet att ersättas av en kyrklig rituell ceremoni. För kungens del var detta kröningen. Den första svenska kungakröningen, som finns belagd, är Erik Knutssons från början av 1200-talet.” Som framgår av UL Kg 1 respektive 3 torde det ha funnits en påtaglig spänning mellan kungadömen och kröningen med avseende på akternas rättsverkningar. Samma rättsverkningar, som enligt Kg 1 knyts till lagmansdome«, förs enligt Kg 3 till kröningen: Först i och med kröningen då kungen vigdes — inte skildes, dömdes — till kronan, har han rätt att vara kung, bära krona och ha tillgång till Upsala öd. De två linjerna, det inhemska dömandet och den kyrkliga vigningen, kröningen, står oförmedlat bredvid varandra i olika konkurrerande flockar i samma lagbalk.’” ' Lundqvist s 167 ff, Fryxell s 70 ff, Beckman ANF 1912 s 190 ff, 240 ff, Kjöllerström 1952 s 9 ff. För Danmark Koch 1936 2 s 63 f, Norge johnsen 1945 s 189 ff, Joys s 190 ff, 248 ff, för Island ovan 3 a med not 20. Till de svenska domkapitlens funktion i sammanhanstet ovan 111 5, fr a 5 c. ■ 6 DS 650. Beckman Ur var äldsta bok s 85 f. ** Hellström STK 1967 s 236. ■' Rosem 1962 s 135. UL Kg 1. Dömandet. ”per aghu han til krunu. ok kununx dömis skilia;. (genom lagmannen) landum ra)).!:, ok riki styra:, lagh at styrkix. ok frip halda:. pa .vr han dömbda:r til upsvlo; öp.v.” UL Kg 3. Kröningen. ”pa a han aff a:rki biskupi ... til krunu wighiiES .i. upsala: kirkiu. sipamxr han skyldughxr kunungxr wxrx ok krunu bxrx. pa aghxr han upsalx ö])x ok dulghx drap. ok danx arff.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=