245 c) Nyare inflytelser Förfarandet vid ämbetstillsättningarna i Norden i äldre tid var på flera punkter olikt det, som hörde samman med den kanoniska rätten. Bl.a. komdet kanoniska valet successivt att ersätta det äldre tagandet. Som K. Olivecrona visat, är de äldsta svenska källbestämmelserna när det gäller kungatillsättning — UL Kg 1, VgL R 1 —opåverkade av det kanoniskrättsliga valförfarandet. Ordet val — electio — finns överhuvudtaget inte med i de äldsta källorna. Valet blev ett senare tillskott till den inhemska rätten. Detta val medförde, att kandidaten kom att utses av särskilda valkorporationer i stället för av folket i sin helhet.* Motsvarande utveckling kan också mer eller mindre tydligt utläsas i norska källor.- Samma utveckling torde ha gällt andra former av ämbetstillsättning än kungens. Det tagande av lagman på tinget, som enligt det äldre mönstrat möter i VgL I, har som exempel i senare källor, t.ex. MEL, övergått till att bli en kanoniskrättslig valakt med kunglig utnämningsrätt.'* Det kanoniska valet avser i första hand biskopen. Det är därför helt naturligt, att samma utveckling kan beläggas när det gäller denne. I VgL I finns inga spår av någon kanoniskrättslig valakt, trots bestämmelserna i Wormskonkordatet och Lateransynoderna 1139 och 1215.'* Biskopen valdes inte i kanoniskrättslig mening. Fian togs av tinget under ledning av kungen. Något fast kanoniskrättsligt val framkommer inte heller i bestämmelsen i EidstL.'"* I det isländska materialet möter en påvisbar spänning mellan alltingets biskopstagande och domkapitlets krav på kanoniskt biskopsval.® Den kanoniska rättens bestämmelser om biskopsval är ingen enhetlig eller absolut storhet. Under den tidiga medeltiden deltog både clerus & populus i kontinentala biskopsval, i överensstämmelse med kyrkans rätt. De biskopsval som skildras i de nordiska källorna från 1100-talet och framåt, där biskopen tillsätts vid tinget, under ‘ Olivecrona 1942 s 35 ff, 1943 s 809 ff, 1947 s 31 ff, 42 ff. Cf Holmgren Gamla Uppsala s 20 ff, Hafström 1964 s 45 f. Cf ovan 2 b. Se även Hkr 3 s 396 med komm hos Taranger NHT 1934—36 s 288 ff. - Joys s 190 ff, Bloms 120 f. ■* VgL I R 3 resp MEL R 1. Se vidare HafströmKL 10 sp 150. ^ Cf Beckman 1924 s 52 f, Olivecrona 1942 s 35, Nyländer s 46 ff, Ericsson s 118 f. Se c. 35, D. 63 resp c. 42, X. de elect. 1, 6. Ovan 3 a med not 13 ff. • Ovan 3 a med not 20.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=