237 diska. Vilket som är det primära är här mycket vanskligt att försöka avgöra. Motsvarande gäller den i VgL I beskrivna biskopstillsättningen och den kyrkliga vigningen av biskopen. Otvivelaktigt måste det nordiska taka ses i relation till det kanoniskrättsliga electio, och den därpå följande investituren som en i viss utsträckning profan parallell till den pontifikala konfirmationen, vigningen och intronisationen.’^- De olika rättstraditioner, som i dessa akter smälter samman, bör kanske ibland ses som historiskt givna paralleller —under ömsesidig påverkan — hellre än som varandras motsatser. Det sistnämnda sättet att se på hithörande problem har tyvärr i alltför stor utsträckning dominerat forskningen. Detta hindrar givetvis inte, att tydliga konfrontationer mellan inhemsk och kanonisk rätt ofta kan påvisas. Ytterligare försvåras ett renodlande av de olika linjerna av källornas sena upptecknande. De fornnordiska rättstraditionerna finns återgivna i källor från en tid, då icke-nordiskt, i första hand kyrkligt, inflytande i hög grad börjat göra sig gällande. Att skilja en fornnordisk rättslinje från en utländsk torde i många fall ligga utanför den sentida forskarens kompetens. I nära samband med den vid domen uttalade muntliga formeln står överlämnandet av själva ämhetsinsignierna. Samtidigt som kungen enligt UL dömdes till krona och kungadöme erhöll han sin krona —eller tidigare hjälm —, stav och svärd.'^'* Liknande överlämnanden av ämbetsinsignier vid en rituell investitur finns belagda för jarlen. ”Konongr skal gefa honum svcerd”, säger Hirdskraa.'^^ Snorre berättar att kungen till jarlen överlämnade svärd, sköld och hjälm och gav honom jarls namn.'^-’ På samma sätt ger kungen i HL lagmannen — i UL tingsdomarna — det rättsliga ämbetstecknet, domarstaven.^** Vid arvstillträdet och giftermålet erhöll husbonden respektive husfrun sina insignier, i första hand gårdens respektive skrinens nycklar."'*’ På samma sätt fick prästen kyrkans nycklar vid installationscereCf nedan c. UL Kk 1, cf Hirdskraa 5 m fl. Olivecrona s 21 ff. Beträffande kronan, cf Thordeman 1952 s 305 ff. Cf III 4 b och ovan IV 2 b med not 6, 11 —12, 15—17. Hirdskraa 16. Nedan. Hkr 3 s 37. Nedan. Olivecrona s 22 f. HL resp UL R 1. Olivecrona 1942 s 33 f, L Carlsson Rig 1951 s 3 f. Se även Maurer 5 s 315 ff. För husfrun UL Ä 3. Olivecrona s 27 ff, L Carlsson 1965 s 98 ff. Ovan med not 15. För husbonden ovan med not 14.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=