231 Skildringarna i VgL I och Byskupa sögur är paralleller. Det är sannolikt att biskopsledandet enligt VgLl också skedde under sång och klockringning, liksom kungaledandet. Att det var en tyst procession är inte möjligt. Både med hänsyn till ceremonierna och rättsverkningarna står akterna på samma plan. Enligt Saxo nedlägger Eskil sitt biskopsämbete och tar på tinget avsked av allmogen. Detta förutsätter för Danmarks del ett nära samband mellan ting och biskopsämbete. Riko valdes av ”Scaniensi clero et populo”.-’ Även källmaterialet kring de engelska biskopstillsättningarna under tidig medeltid erbjuder intressanta jämförelsepunkter.-*^ Från 8—900talen tycks i England den kungliga investituren ha varit regel. Enligt biskop Leofric’s missale-** finns emellertid en kyrklig ceremoni, Oratio electione episeopi, där metropoliten till biskopen överlämnar — trons symbol — och staven — symbolen för biskopens ringen heliga styrelse.**** b) Motsvarigheter till biskopstillsättningen i VgL I vid andra former av ämbetstillsättning i det samtida nordiska samhället Den akt, som beskrivs i VgLl, under vilken biskopen kommer till stols och tar sitt välde i besittning, är en investiturceremoni, som tidigare inte uppmärksammats inom forskningen. Detta är anmärkningsvärt, eftersom tydliga paralleller finns till andra former av ämbetstillsättningar i samtiden. Särskilt påtagligt är detta beträffande kungen eftersom materialet här är rikligast. På samma sätt som dömandet till kung är den av VgLl R 2 skildrade akten en doms- och investiturakt av det slag, som förekom vid snart sagt alla former av ämbetstillträden. Det magiskrituella skeendet spelade här både rättsligt och kultiskt en framträdande roll. För att ytterligare försöka belägga denna parallellitet kan det vara lämpligt att på punkt efter punkt följa den dåtida kungal’ C Weibull 1915—16 s 259 resp. 270. Se fra Barlow s 99 ff, investituren s 110 f. Beträffande det gregorianska reformprogrammet och Bakgrunden till investiturstriden Cantor s 3 ff. Se vidare inledningen till The Leofric missalc s XIX ff. Biskopen levde under 1000-talet. Ibm s 215 f: ”Hic dandus est anulus. Accipe ergo anulum diseretionis et honoris, fidei signum . . . Hic dandus est baeulum, sacri regiminis signum.” Till detta Barlows 110 f. :u)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=