224 Till en början måste frågan ställas, omman i andra källor än i VgLl för biskopens del kan finna belägg för tingstillsättning och för en ceremoni liknande den i VgLl. Därefter måste denna del av biskopstillsättningsförfarandet ställas i närmare relation till motsvarande akt när det gäller tillsättning av i första hand kung, jarl, husbonde och husfru. De närmaste utomnordlska motsvarigheterna till denna biskopsdom har vi i den uppmärksammade investiturakt, som gett sitt namn åt den s.k. investiturstriden. I båda fallen är det frågan om lekmannatillsättning av biskop, som står i strid med det kyrkorättsliga idealet, dvs. kyrklig vigning och investitur. I det kända Wormskonkordatet enades man om kompromisslösningen, att både den kyrkliga och profana investiturakten skulle få förekomma sida vid sida. I vissa fall skulle den kyrkliga akten föregå den världsliga, i andra fall tvärtom, beroende på i vilket land biskopstillsättningen ägde rum. Detta är i princip samma uppfattning som kommer fram i VgLl, där lagen behandlar den profana tillsättningsproceduren, eftersom denna var aktuell för västgötatingets del, men lämnar dörren öppen för den kyrkliga vigningen somett komplement. Wormskonkordatet kastar alltså visst ljus över bestämmelsen i VgLl och sätter in den i ett större sammanhang. Samtidigt är det en viktig skillnad, som sammanhänger med de svenska landens karaktär av landskapssamhälle. I England och på kontinenten var det helt en fråga om en motsättning mellan centralmakt och kyrka, där kungens biskopsinvestitur var en del av den feodala samhällsbyggnaden. I Sverige hade tinget och landskapsmyndigheterna en helt annan ställning, även om det är tänkbart att bestämmelsen om kungens funktion i sammanhanget kan vara så sen, att den kanske till en del kan vara betingad av feodalrätten.Samma komplicerade spel mellan tre poler, centralmakt, landskap/ting respektive kyrkoorganisation, som tidigare påpekats,^- kan även i detta sammanhang ställas gentemot den motsatsställning mellan enbart kyrka och centralmakt, som efter kontinentala förebilder brukat anföras också när det gäller Sverige. ■*' Cf nedan 3 a med not 8 ff. Ovan med not 5—7.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=