6 gander i det germanska samhället, å den andra den kanoniska rätten och dess bestämmelser omkyrkans självständighet och biskopens överhöghet. Dispositionen är bestämd av källmaterialet, och de olika delavsnitten är att se som en systematisering av detta. g) Sammanfattning Den röda tråden i framställningen utgörs av problematiken i relationen mellan kyrka och samhälle, som får sitt nedslag på en bestämd punkt: Biskopens ställning och funktion i det svenska landskapssamhället. I den mån kyrkoorganisationens respektive landskapssamhällets krav och praxis kan illustreras just på denna punkt, tas källmaterialet upp till behandling. Detta medför, att urvalet av källor kan diskuteras och till en del måste bli subjektivt. Detsamma gäller frågan, var man bör lägga tyngdpunkten. Det finns säkerligen källmaterial som i denna undersökning fått relativt omfattande plats, som av andra kanske skulle tilldelats en mera undanskymd roll. Det finns också material, som av vissa forskare skulle fått en mera utförlig plats, som här fått en knapphändig behandling. Motsvarande gäller också behandlingen av den tidigare forskningen på området: Det är inte svårt att hitta litteratur som inte här medtagits, eftersom en gallring är nödvändig. Källmaterialet är sådant och litteraturen av en sådan omfattning att avgränsningar är nödvändiga. Undersökningen gör inte anspråk på att i detalj klarlägga hela undersökningsobjektet. I många fall kan inga entydiga svar ges. Det måste emellertid i sådana fall vara angeläget att försöka hyfsa de traditionella frågeställningarna och ibland ifrågasätta vedertagna lösningar, även om man inte alltid kan komma med nya. I några fall behandlas, i två fall i exkursform, frågor, som delvis kommer vid sidan av huvudproblemet, men som samtidigt kan bidra till forskningsdiskussion kring undersökningsområdet i stort. På grund av undersökningens breda uppläggning måste man ofta avstå från djupborrningar i de enskilda problem som behandlas, även om detta i och för sig hade kunnat vara givande. Avsikten är inte bara att försöka komma med svar. Många frågor lämnas olösta. I stället måste en undersökning av detta material resultera i, att frågor ställs, som kan vara användbara i forskningssammanhang, även om de inte alltid kan besvaras. Det är naturligt att komma med olika tolkningsförslag eller lösningsalternativ, utan att det alltid går att komma längre i resonemanget än till en viss grad av sannolikhet. De tolkningsförslag som framförs har ibland en hög grad av sannolikhet, ibland är de rent hypotetiska.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=