221 en visitationsresa 1148, och då satt sig i sitt högsäte och där blivit innebränd.-'* Biskopens stol finns belagd i en mängd medeltida nordiska källor. Som bl.a. framgår av termen hascvtisstoll år den identisk med högsätet, liksom konungs stol och kungens högsäte är samma sak.-'’ Högsätet, vare sig det var kungens, biskopens, jarlens eller någon annans, hade en rättslig ställning, som gjorde det till en helig plats. De till högsätet knutna rättsföreställningarna har sedan gammalt antagits ha sakral bakgrund, vilket får stöd i vissa källor.-’’ När det gäller biskopens stol får man i sammanhanget observera de kyrkorättsliga uppfattningarna om biskopsstolen och begreppen sedes och cathedra-' På samma sätt som biskopen placerades t.ex. kung, jarl och husbonde i sin stol.-’* Av detta följer, att biskopen efter sättandet i stolen är fulkomen til walds. Wald har ingenting med val i kanoniskrättslig mening att göra.-” Ordet åsyftar det välde, den ställning, de maktbefogenheter, den värdighet, det förvaltningsområde och den förvaltningsegendom, som tillföll biskopen i och med investituren.**” När det gäller dömande till kung korresponderar detta mot kungens döme och Upsala ödd' I källmaterialet finns många belägg för, att komma till sitt walds helt enkelt innebär att tillträda sitt döme. Ordet förekommer ofta just i samband med ämbetstillsättningen.'*- I detta sammanhang kan också verbet ualda beläggas, både når det gäller tillsättning av lagman***, biskop'*^ och möjligen präst.'**’ Inte heller här avses välja i kanoniskrättslig eller sentida mening. Bestämmelsen i flock 2 avslutas med orden vteyi uixlt, i VgL II vtan Gotschalks annaler 1148, Isländske annaler s 321. Belägg för biskops stol eller liögsäte finns bl a hos Saxo — Olivecrona 1942 s 30 f not 50 —, Eidstl. I, 31, hos Snorre och i m.ånga andra berattande källor — cf Taranger 1890 s 219 —, i Biskupa sögur 1 s 258 ff, 2 s 262, 278, m fl. Cf ovan III 4 b och nedan IV 3 b. Se fr a Birkeli a a, L Carlsson Rig 1935 s 65 ff, Holmqvist KL 7 sp 290 ff. Ovan III 4 b. Nedan 3 b, c. Olivecrona 1942 s 35 If, 1943 s 809 ff. •'*" Ovan III 1 a. UL Kg 1 —nedan 3 b. Cf ovan III 4 b. S t ex Codex Bildstenianus 470, 575, 883, i Söderwall 2:2 s 902, SRS 2 s 318, Ek 210, Hkr 3 s 37, Hirdskraa 5, 16, VgL IV 14: 11, 14, 15, inl till JylL m fl. Cf ovan III 1 a med not 18. VgL I R 3: ”])y skulu allir bonder ualda; m.v)) gusz miskvn.” *” Biskupa sögur 1 s 293 f: ”. . . velda til byskup”. VgL I Kk 11. Cf Hellström STK 1967 s 235 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=