214 Härigenom skall det kyrkorättsliga idealet med kanoniskt val, konfirmation, vigning och intronisation ha uppnåtts.'" Man har ofta tillmätt kungen ett stort inflytande över de nordiska biskopstil Isättningarna i äldre medeltid. Belägg för detta finns också i många källor, främst med avseende på Danmark och Norge." Omnämnandet av kungen i flocken i VgLl har likaså tolkats som stöd för kunglig rätt att tillsätta biskopar.'- Man har i samband med diskussionen kring det kungliga inflytandet iört framtanken på biskopstillsättning enligt feodalrättsliga principer. Även västgötaflocken har man ibland försökt sätta in i detta sammanhang.'-* Biskopstillsättningen i äldre tid har också uppfattats som en gemensam angelägenhet för kung och folk, kungen och tingsförsamhngen. Bestämmelsen i VgL I har sålunda av K. B. Westman beskrivits som ”den gamla nationalkyrkliga biskopstillsättningsmetoden med val av konung och folk och kunglig investitur. Under äldre medeltid var biskopsdömet i regel identiskt med landet och lagsagan.Biskopskyrkan kan i många fall, t.ex. i Västergötland, antas ha uppfattats som landets kyrka."* Det kan därför synas naturligt att se biskopstillsättningen som landets, alla mäns, angelägenhet på tinget, under tiden före det kanoniska valet. Det finns forskare som helt eller delvis har uppfattat biskopstillsättningen på detta sätt, bl.a. på grundval av bestämmelsen i VgLl.'" Det är sällan man inom forskningen möter dessa olika huvudlinjer renodlade. I regel går de mer eller mindre in i varandra. Säkerligen var förhållandena alldeles för komplicerade — och varierande från land till land —för att kunna beskrivas i allt för enkla formler. ”14 Fryxcll s 122 ff, 130 ff, Lundqvist s 160 ff, Olivecron.i 1943 s 809 ff, johnsen 1945 s 189 ff, Brilioth 1946 s 322 f, Joys s 190 ff, 248 ff, Kjöllerström 1952 s 9 ff, 1965 s 7, Nyländer 1953 s 47 ff, G.illcn KL 1 sp 612 ff m fl. Cf ovan III 5 c, nedan 3 c. " Cf ovan III 3. Kungens inflytande vid biskopstillsättningen i Norden har betonats av Fryxell s 43 ff, C Weibull 1915—16 s 269 ff, Koch 1936 2 s 58 ff, Joys s 73, Nyländer s 51 ff, Andrcc 1960 s 81 ff, Rosén 1962 s 98, Wisloff s 96 ff m fl. Så t ex Fryxell s 17, Andra: s 81, Wisloff s 96. Till detta ovan III 3d. K B Westman 1915 s 291. Samma uppfattning har framförts av andra forskare. Ovan III 2 c. Ovan III 1 b, 2 c, nedan VII 2 b. '' Nordström 1 s 229 f, Ambrosiani KA 1902 s 55, Beckman ANF 1912 s 71.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=