5 I huvudavsnittet ombiskopens förvaltning, förvaltningsområde och förvaltningsegendom har det källmaterial förts samman, som kan belysa frågorna om principerna för biskopens förvaltning i äldsta tid och spegla hur förutsättningarna för dessa så småningom ändrades. Här kommer i första hand lagmaterialet in i bilden, men i stor utsträckning även berättande nordiska källor och diplom. När det gäller den rent kyrkliga förvaltningsorganisationen med domkapitlens inrättande och framväxten av en kyrklig rättstradition bygger undersökningen till en stor del på kyrkliga skrivelser och andra kyrkliga källor. Utgångspunkten för undersökningen om biskopstillsättningen är den bevarade lagbestämmelsen i VgL I, som sedan ställs i relation till kyrkliga och nordiska berättande källor och annat nordiskt lagmaterial och en del andra källor, som behandlar tillsättningsförfarandet i stort i Norden. Mot detta ställs den kyrkorättsliga uppfattningen av biskopstillsättningen. I landskapsrätten har biskopens skyldighet att utföra vissa vigningar, hans visitationsskyldighet och de ekonomiska överenskommelser, som reglerar denna hans funktion, stort utrymme. Somen följd av detta återfinns i undersökningen avsnittet om biskopens funktion, hans vigningar och visitationsuppgifter, som regleras av köpe- och tiondeavtal. De primära källorna är de överenskommelser som bevarats i de nordiska lagarna, och som sedan kompletteras med annat material. Till biskopens funktion hör i landskapsrätten utövandet av den andliga domsrätten. Framväxten av denna är ett långt och komplicerat kapitel, som bara kan beröras i anslutning till huvudproblemet. I detta fall kan en direkt motsats mellan kyrkans rätt och det svenska landskapssamhället beläggas. Successivt ändras förhållandena till bisköpens förmån. Avsnittet bygger i första hand på lagarna, vars bestämmelser sätts i relation till den kanoniskrättsliga uppfattningen. Spänningarna kan också belysas genomett studiumav diplommaterialet. Den andliga domsrätten hör till de konkreta och iögonenfallande Inslagen i den aktuella problematiken. Den har därför i kanske högre grad än något annat delprobleminomdenna undersökning observerats av den tidigare forskningen. Detta gör att delavsnittet omden andliga domsrätten till stor del måste bygga på tidigare forskning. Källmaterialet är så omfattande, att problemet inte bara kan förbigås. Det sista avsnittet bygger på alla de lagbestämmelser och diplom, som speglar problematiken kring kyrkobildningarna, socknen och prästen, i brytningen mellan biskop och landskapssamhälle. Å ena sidan står privatkyrkosystemet somkonsekvensen av kyrkobyg-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=