210 Det danska diplommatcrialct har redan berörts.Kyrkorätten ger inte något nytt utöver den svenska. Isländska Grågås har med särskilt avseende på kyrkorätten skrivits ned under starkt kanonrättsligt inflytande. Det är därför helt naturligt att kyrkan också här är juridisk person. Jordägaren eller annan enskild är visserligen kyrkoägare och patronns, men samtidigt har kyrkan egendom, får tionde osv.-*' Ifråga om diplommaterialet kan särskilt nämnas de s.k. maldagarna —de äldsta från början av 1100talet —som innehåller en mängd uppgifter om gåvor till kyrkan och kyrkans egendom och rättigheter. I många norska lagbestämmelser, betydligt tidigare nedtecknade än de svenska, är kyrkan juridisk person i så måtto att den mottar gåvor, tionde, böter o.dyl."*” d) Resultat och sammanfattning I alla germanska rättskällor, oavsett deras ålder, finns olika fcreteelser, egendomsmassor m.m. som står den kanoniskrättsliga juridiska personen mycket nära. De enda källor, där detta är tveksamt, är de allra äldsta anglosachsiska lagarna fram t.o.m. 800-talet. Dessa är emellertid mycket knapphändiga. Dessutom finns vissa bestämmelser som går att tolka i riktning mot den juridiska personen. Dessa lagar kan i varje fall inte användas som belägg mot tanken på, att någon formav juridisk person finns i den äldsta bevarade germanska rätten. Särskilt mycket material finns det ifråga om kyrkor och kloster. Genomgående framstår dessa som egendomsinnehavare med egen rättssubjektivitet i de germanska källorna. Detta gäller ända från de äldsta gammalgermanska lagarna, även om den juridiska personen helt naturligt saknar samma pregnans och rättsliga klarhet, som i den kanoniska rätten. Försök, som gjorts att med hjälp av diplommaterialet visa, att den juridiska personen först så småningam infördes i svenskt rättstänkande, kan inte anses ha någon beviskraft. Därmed är frågan inte löst. I själva verket upplever jag den som närmast olöslig. Även de allra äldsta bevarade germanska källorna har påverkats av den kyrkliga rätten. Försök att gå bakom denna och finna en ren germansk rättstradition är, åtminstone när det gäller fråOvan med not 39. Gräg.is I, 4. 3, 17 m fl. Om måldagarna se Skogvaard-Petersen Seandia 1960 s 236 ff, M M Ldrusson KL 11 sp 264 ff. Se t ex FrtL II, 8, 10, 18, GltL I, 8, EidstL I, 32, BgtL 1, 11 m fl.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=