4 e) Källavgränsningen Den primära avgränsningen i denna undersökning är avgränsningen ifråga om källmaterialet. De källor som används är sådana, som ger upplysningar just om biskopens situation och ställning i den tidiga medeltidens svenska landskapssamhälle. Hit hör först de berättande källor, som avgränsar undersökningen bakåt i tiden: Rimberts Ansgarskrönika, Adams av Bremen krönika och andra berättande källor av tyskt och så småningom även nordiskt ursprung. Från äldsta tid kommer vissa arkeologiska lämningar, som ibland kan ge intressanta upplysningar och uppslag. Med tiden kommer diplom, krönikor och tingsbeslut i tings- och landskapsrätten in i bilden. Den ur källsynpunkt mest givande epoken kommer med den nordiska och svenska tings- och landskapsrätten. Denna består i själva verket av en lång rad olika källor, som fogats samman i rättsböcker och lagar. Från 1100-talet börjar diplommaterialet strömma till allt rikligare, och uppvisar intressanta toppar vid tiden för Alexander IIIis primat vid mitten av 1100-talet, Lateransynoden 1215 och Wilhelms legation vid mitten av 1200-talet. De berättande källorna, sagor och krönikor, blir mer och mer vanliga från 1200-talet, även om de innehåller material från skilda tidsperioder. Också de kyrkliga rättskällorna, lagsamlingar av kanonisk rätt och nordiska synodalbeslut, börjar nu spela en viktig roll för förståelsen av problematiken. IntresSanta upplysningar finns också i utländskt, icke-nordiskt material, som används i den mån det kan kasta ljus över de svenska förhållandena. Avgränsningen framåt i tiden sammanhänger med att de källor, i första hand landskapslagarna, upphör, som kan utgöra underlag för en undersökning av problematiken kring biskopen och kyrkoorganisationen utifrån landskapssamhällets utgångspunkt. Yngre källor kommer bara till användning i den mån de ger vidare upplysningar i frågor, som är givna i det äldre material, som hänger samman med landskapssamhället och dess funktion. f) Dispositionen Dispositionen av undersökningen är beroende av källmaterialet. Det första huvudavsnittet, om biskoparna, biskopsdömena och de svenska landen, bygger på de äldsta berättande källorna, på vissa arkeologiska lämningar och på ytterligare en del källmaterial. I detta avsnitt tecknas bakgrunden till biskopens ställning i det svenska landskapssamhället, utifrån skeendena under missionstidevarvet och utifrån den tidigaste kyrkoorganisationen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=