201 På motsvarande sätt hade kungen i kraft av sitt ämbete en speciell förvaltningsmassa, Upsala öd. Visserligen är det vanskligt att dra någon gräns mellan kungens personliga egendom och hans förvaltningsegendom, men Upsala öd följde enligt lagarna som en självständig juridisk och ekonomisk storhet kungadömet och kungainvestituren. Vid domsakten på tinget tilldelades kungen förvaltningen av denna massa.'"’ Detta måste innebära att riket i sin helhet med Upsala öd existerade oberoende av person som en form av rättssubjekt, mycket nära den kanoniskrättsliga juridiska personen. Enligt Snorre skall Upsala öd ha tillhört det sakrala kungadömet i och för Frö- kulten.*’ Svårigheterna ligger i frågan om kyrkligt rättstänkande kan ha gjort sig gällande ifråga om Upsala öd även i äldre källor än ifråga om avyttringsförbudet och UL Kg 3. I den sistnämnda bestämmelsen har den kyrkliga kröningen övertagit de rättsverkningar, bl.a. erhållandet av Upsala öd, som enligt UL Kg 1 är förbundna med domsinvestituren. I Kg 1 har emellertid Upsala öd samma ställning som i Kg 3, trots att i övrigt varje spår av kyrkorättsligt inflytande saknas." Också Roden, som i ögL jämställs med Upsala öd, kan ha fungerat som en liknande egendomsmassa, som rättssubjekt. Motsvarigheterna skulle då närmast vara tingets egendomsmassa, för landets del troligen förvaltad av lagmannen, och kungens. Många forskare har uppfattat Roden somen ekonomisk förutsättning för ledungen.*^ Antaganden har gjorts, att inom den förkristna kultorganisationen liknande förmögenhetsmassor existerat, då för kultiskt bruk. Snorres uppgift om Upsala öd och Frökulten är som källbelägg betraktad mycket svag. Ett bättre stöd är ett kyrkligt diplomomatt tidigare hednisk kultegendom efter missionen skulle tillfalla kyrkan.** Den hedniska egendomsmassan för kultändamål uppfattas här på liknande sätt som den kyrkliga egendom, som vid exempelvis biskopens död skulle övergå till hans efterträdares förvaltning. Från dessa egendomsmassor inom det fornnordiska samhället är steget inte långt till biskopens förvaltningsmassa, staf oc stol. Denna uppfattas genomgående i de svenska källorna somjuridisk person. Enligt kungalängden i VgL IVsköttes Husaby till staf oc stol. I biskopslängden är staf oc stol en förvaltningsmassa som existerar, utökas eller förminskas under de olika biskoparna och som inte uppfattas som Ov.T.n 4 b, ncd.-in IV 3 b, c. * Cf ovan II exkursen. ’ Ovan s 182 f, nedan s 247 ff. ÖgL Dr 14. Se ovan III 1 c. » Pirinen 1968 s 187 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=