199 EXKURS: PROBLEMET MED DEN JURIDISKA PERSONEN a) Diskussionenomden juridiskapersonen Det är en inommedeltidsforskningen vedertagen uppfattning, att den s.k. juridiska personen infördes i den nordiska rätten som en följd av det kanoniskrättsliga inflytandet. Före den kanoniska rättens tidskulle exempelvis kyrkan i församlingen inte ha kunnat äga jord. Bara fysiska personer skulle ha existerat inomrättstänkandet.* Man har t.o.m. ibland i landskapslagarna försökt finna en utvecklingsgång, enligt vilken bl.a. den juridiska personens inträngande skulle skett mellan två olika lagar. I första hand har VgL I respektive VgL II använts för att illustrera denna utveckling. Problemet med den juridiska personen i historisk belysning är ganska svårt att fixera. Idag innebär begreppet juridisk person, att en icke-fysisk person, en stiftelse, aktiebolag osv. kan stå som ägare till egendom, ha skulder m.m., utan att fysiska personer juridiskt är ägare, mer än som aktieägare och motsvarande. I princip svarar fysiska personer inte heller för den juridiska personens skulder. Problematiken kring den juridiska personens skulder och frågan om vem som är betalningsskyldig för dessa kan genomgående inte besvaras med hjälp av det aktuella källmaterialet från tidig medeltid. Frågeställningen måste därför avskäras till att gälla egendomsinnehav, egendomsförvärv och egendomsavyttring. Detta innebär att behandlingen av problemet inte ur juridisk synvinkel kan anses fullständig, vilket gör diskussionen ännu mer svårgripbar än annars, och slutsatserna blir samtidigt mera osäkra. Problemet måste begränsas till följande: Tyder det aktuella svenska materialet på att juridiska personer förekommit i Sverige och var detta i så fall resultatet av den kanoniska rättens genombrott? Den juridiska personen —även om den de facto existerade mycket tidigt —behöver inte nödvändigtvis framstå som en väl genomtänkt och väl definierad storhet i källorna. Frågan måste bli om man kan spåra handlingar och företeelser, som kan tolkas som en följd av sådana rättsföreställningar, som man numera inbegriper i uttrycket juridisk person. ' Se t ex Sjögren 1904 s 139 ff, Bååth 1905 s 41 ff, Schalling 1920 s 37 ff, 1927 s 127 ff, Strandberg 1967 s 114 ff m fl.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=