198 världsliga förvaltningen. Kyrkan skulle fungera som en egen storhet, rättsligt, ekonomiskt och politiskt. Kyrkans frigörelseprogram, libertas ecclcsice, fick en lång rad konsekvenser när det gäller förhållandet till det svenska landskapssamhället. överhuvudtaget är hela problemställningen Biskop och landskapssamhälle till stor del föranledd av den kyrkliga förvaltningens successiva lösbrytande ur tings- och landskapsförvaltningen. En helt ny utgångspunkt fick denna process med inrättandet av de svenska domkapitlen. Kapitlet blev vid sidan av biskopens person det kyrkliga förvaltningsorgan, som i ekonomiska och rättsliga angelägenheter konkretiserade kyrkans nya frihet. I första hand blev kanske domkapitlens rätt att välja biskop av betydelse. Det är pä denna punkt man kan belägga de största motsättningarna mellan kyrka och samhälle, både i Sverigeoch i Europa i stort. De första spåren av domkapitel i Sverige finns från slutet av 1100talet. De omdiskuterade kapitel det här gäller har ofta antagits ha varit av regulär typ. Senast omkring mitten av 1200-talet, i samband med legaten Wilhelms besök, tillkom de flesta sekulära kapitlen i de svenska stiften. Vissa tecken tyder pä att centralmakten/kungen på olika sätt uppmuntrat denna utveckling. Inrättandet av domkapitel utgör både en slutpunkt och en nyansats när det gäller förhållandet mellan biskop och landskapssamhälle. Kyrkan hade skapat ett eget organ för stiftsförvaltningen, helt utanför tingets och landskapets formella inflytande. Att detta i sin tur kan ha åstadkommit vissa spänningar mellan biskop och domkapitel ligger utomramen för denna undersökning. Inrättandet av domkapitlet är den naturliga slutpunkten vid undersökningen av relationerna mellan biskopens och landskapets inflytande när det gäller stiftsförvaltningen i tidigsvensk medeltid.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=