192 När domkapitlet så småningomblir valkorporation för biskopsvalet i Norden** är landskapets möjlighet att direkt välja sin biskop utesluten. Landskapsaristokratin kunde emellertid fortfarande bakvägen, genomatt skaffa sig säte i domkapitlet, göra sin stämma hörd. De senmedeltida konflikterna om biskopsval mellan centralmakt och domkapitel har färgat vår syn på biskopstillsättningens historia.*** Landskapet, som före domkapitelsvalet var cn maktfaktor av utomordentlig betydelse, glöms lätt bort i sammanhanget. Genom landskapsaristokratins infiltrering i domkapitlen är det emellertid tänkbart, att landskapssjälvständigheten via kapitlet kunde föra sin egen talan gentemot centralmaktens maktanspråk under senare delen av medeltiden. Problemet är värt en särskild undersökning. Domkapitlet fick en viktig funktion att fylla även när det gäller stiftsförvaltningen i stort. Detta står helt i linje med den kyrkliga reformrörelsen, där den interna kyrkliga förvaltningen av både judiciell, administrativ och ekonomisk natur skulle handhas av kyrkligt organ. Kapitlets ökade förvaltningsmässiga inflytande riktade sig därför i första hand mot samhällets normala förvaltning, där de kyrkliga frågorna i princip uppfattades som en del av samhällets totalförvaltning, och reglerades i den på tinget antagna landskapsrätten. När biskopen av olika anledningar inte kunde utöva sina funktioner och vid biskopsvakanser hade kyrkan i och med domkapitlets inrättande fått ett organ med rätt och möjlighet att gripa in.** Exempel finns på konflikter mellan kyrklig och världslig myndighet i Sverige just vid biskopsvakanser.*- I många fall var biskopen vid sin förvaltning av stiftet bunden till domkapitlets concensus, samtycke. Bestämmelser om detta finns i dekretalrätten och avser att begränsa episkopalt godtycke. Detta consensus skulle inhämtas främst ifråga om gods- och förmögenhetsförvaltningen och i andra viktigare stiftsangelägenheter.*** I andra fall skulle biskopen inhämta kapitlets råd, consilium}^ ® Nedan IV 3 c med not 7. Nedan IV 4. Om dessa stridigheter I.undqvist s 178 ff, Fryxell s 108 ff. “ Lundqvist s 226 ff. Fr a DS 186 från 1220: . . tu (sc Johan rex) & Principes & Magnates tui ha:c minime attendentes, Ecclesias & res Ecclesiasticas nimis irreuerenter inuito Domino contreetatis, dum inter alia quibus graduatis easdem, quoties Ecclesiam Cathedralem vacare contingit, vos bonis vacantis Ecclesia: nimis reprehensibiliter apprehensis, Capitulum ad quod electio pertinet succesoris, ad electionem procedere non sinentes . . .” Brevet tycks förutsätta domkapitlets existens. Cf K B Westman 1915 s 270 f, Nyländer 1953 s 67 f, Pirinen KL 3 sp 186. Ovan 3 d, nedan IV 3 a med not 8—9. '■* Lundqvist s 190 ff. Cf Nyländer s 31 ff, Strandberg 1967 s 181, 184 ff, Fl Schiick 1959 s 288 f. Se även DS 469. Lundqvist s 196 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=