3 kvent, eftersom båda orden, det svenska och det tyska, betyder detsamma. I denna undersökning har jag emellertid utgått från den nyans som idag ligger i bruket av orden, där land betecknar ett mera självständigt förvaltningsområde, landskap ett distrikt inomen större förvaltningsenhet, ett rike. Givetvis är gränserna flytande och det går inte att göra anspråk på någon odiskutabel stringens. Historiskt sett uppgick de svenska landen i det svearike, om vilket man brukar använda beteckningen landskapsförbund. I ordet landskapssamhälle ligger vidare att det var med de svenska landen, landskapsmyndigheterna och landskapsförvaltningen, kyrkoorganisationen kom i kontakt, inte med ett fast organiserat svearike. Samtidigt var landskapsförvaltningen uppbyggd kring tingsorganisationen, vilket förklarar bruket av ordet tingssamhälle, i anslutning till äldre forskning. d) Kronologisk avgränsning Också tidig medeltid kräver en närmare bestämning, vilket emellertid är mycket vanskligt. I princip är undersökningen inte avgränsad kronologiskt utan med hänsyn till källmaterialet. Skall man ändå försöka dra upp vissa tidsgränser utgörs dessa å ena sidan av det långt utdragna skeende, som kännetecknar kristnandet i de nordiska landen, å den andra sidan av centralmaktens och rikets expansion i förvaltningshänseende, på landskapssjälvständighetens bekostnad. Kristnandet ägde rum under en lång tidsperiod. Ansgarsmissionen under mitten av 800-talet är välkänd, likaså den mera omfattande tyska och engelska missionen i Norden under 1000-talet. Det är långt ifrån osannolikt att engelska och tyska missionärer, kanske också missionärer från andra håll, arbetat i de svenska landen även däremellan. I vissa fall finns belägg för detta i tyska källor. Avgränsningen framåt i tiden är ännu mera flytande och sammanhänger med källmaterialet. I samma utsträckning som det källmaterial upphör, somhör samman med den självständiga landskapsförvaltningen, och efterträds av centrallagstiftning och av landskapsförvaltningen oberoende kyrkliga rättskällor, upphör också de viktigaste förutsättningarna för en undersökning av relationerna mellan biskop och landskapssamhälle. Skall man försöka dra en mycket grov tidsgräns får denna sättas till tiden från senare delen av 1200-talet fram till mitten av 1300-talet. Kronologiskt omfattar undersökningen mer än en tredjedel av den tid kyrkan funnits i Sverige. Medan andra epoker begåvats med mer eller mindre givande undersökningar, finns för denna långa tidsperiod bara ett fåtal kyrkohistoriska forskningsresultat redovisade, vilket givetvis sammanhänger med källsituationen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=