189 kop 1257—84. År 1300 bestod kapitlet av prost jämte fem kaniker.-' I stort är problematiken kring kapitlets tillkomst höljd i dunkel. År 1280 äger kapitlet i Växjö prost och tre kaniker, vilket var det kyrkorättsligt stadgade minimiantalet. Växjö domkapitel har börjat sin existens.-- Omdet går ännu längre tillbaka i tiden vet vi inte. Många tecken tyder på, att man i det äldsta finska biskopsstiftet redan under förra hälften av 1200-talet hade ett kapitel, då troligen regulärt.-'* Detta skulle kunna vara en motsvarighet till de förmodade kapitlen i Uppsala och Linköping, möjligen också i Skara. Det sekulära kapitlet i Äbokyrkan stadfästes troligen 1276.-^ c) Domkapitlets funktion och betydelsei Sverige Som ovan nämnts måste domkapitlets ställning och funktion sättas i samband med den gregorianska reformrörelsen och dess krav på kyrkans frihet gentemot stat och samhälle, libertas Ecclesidc. Själva institutionen sammanhänger med försöken att få det kyrkliga stiftet att fungera oberoende av den världsliga förvaltningen. Det är ingen tillfällighet att domkapitelsfrågan pä allvar aktualiserades i Sverige genom den påvlige legatens Wilhelm av Sabina besök 1247—48. I den påvliga stadfästelsen av den av legaten utfärdade förordningen om domkapitel betonas uttryckligen inrättandet av domkapitel vid de biskopskyrkor, där sådana ännu saknas. Bakgrunden till detta är inte bara domkapitlets funktion vid förvaltningen av stiftskyrkan och andra områden av stiftsförvaltningen, utan kanske främst behovet av en kanoniskrättsligt giltig valkorporation för att göra biskopsvalet till en intern kyrklig procedur. Den kyrkohistoriska forskningen har genomgående sett denna stadga och Wilhelms legation mot bakgrund av kyrkoorganisationens förhållande till centralmakten och samhället i stort.' Domkapitlets upprättande innebar nya förutsättningar inom biskopsdömets förvaltning, på en lång rad olika punkter. Sedan gammalt har man observerat att biskopens ställning efter domkapitlets tillkomst förändrades. Biskopen blev inte längre ensam självskriven ledaLundqvist s 39 ff, Ekströms 19, 35 ff. -- Lundqvist s 42 ff. -■'* Ibms 45, Gallén FHT 1938 s 143 ff, Pirincn KL 3 sp 187. -■* Lundqvist s 45 ff, Pirincn s 187. ‘ Sc Donner 1929 s 361 ff, fr a 388 ff, Rosen STK 1940 s 61 ff, A O Johnson 1945 s 189 ff, 208 ff, 217 ff, Sällström 114 ff. Till domk.apitlets funktion i Sverige Inger s 375 ff. Till Wilhelms legation ovan b med not 13 och nedan IV 4. Se aven Ericsson 1967 s 23 ff. Cf nedan VI 1 a.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=