RB 16

186 dar — för biskopens del kallat stafs bo oc stols — en betydelsefull roll för biskopens ekonomiska förvaltning och politiska maktställning hela medeltiden igenom. 5. BISKOPSDÖME OCH DOMKAPITEL a) Domkapitelsorganisationen Domkapitlen bildades ursprungligen som en form av kommuniteter efter liknande principer, som låg bakom klosterväsendet. De fungerade på samma sätt somklosterordnarna efter särskilda regler, regula. I Norden tycks de först ha följt Augustinerregeln och Aachenregeln, av vilka den senare i sin tur bygger på den på detta område grundläggande Metzregeln från omkring 760. Denna äldre typ av domkapitel, vars medlemmar levde i kommunitet med egendomsgemenskap efter en särskild regel, går i kyrkohistorien under benämningen regnlära domkapitel.^ Så småningom började nya strömningar göra sig gällande. Domkapitlets ställning som kommunitet upphörde på många håll. Kollegiets medlemmar, capitulares, blev präster och kaniker med privat egendom. Domkapitlets gemensamma egendomsmassa uppgick till en del i de prebenden, som skulle försörja kapitlets enskilda medlemmar. Capitulares lämnade regellivet och gick ut i världen. De regulära kapitlen blev sekulära. Med den gregorianska reformrörelsen från 1000-talet kom en ny blomstringstid för regulära domkapitel. Men inte heller nu kunde den strängare livsstilen i längden hålla stånd mot sekulärkapitlen, som från slutet av 1100-talet blev allt vanligare.- Det är under påverkan från reformrörelsen en del regulära kapitel upprättades i Norden. Medlemmarna i de regulära kapitlen skilde sig från klosterordnarna och på motsvarande sätt de sekulära capitulares från stiftsprästerskapet i stort genom domkapitlets anknytning till domkyrkan och dess förvaltning. Inom kapitlen fanns speciella * Se vidare Pöschl fr a 1 s 4 ff, 2 s 12 ff, Lundqvist s 5 ff, Gallén FHT 1938 s 137 ff, Feine 1950 s 166 ff, Plöchl 1 s 319 ff, Pirinen KL 3 sp 185 ff. Beträffande den historiska utvecklingen se även Fi Schiick 1959 s 399 ff med i not 1 anförd litt. - Se vidare Lundqvist s 10 ff, Gallén s 138 ff, Rosén STK 1940 s 60 ff, Feine 1950 s 313 ff, Plöchl 2 s 139 ff, Fi Schiick 1959 s 399 ff, Pirinen KL 3 sp 185 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=