183 Hjärne framhåller, år Upsala bo en kungsgård, som hör till Upsala öd, stajs bo ok stols en gård som lyder under biskopsstolen, och roj)Zs bo troligen ett jordagods, som förvaltas för ledungsorganisationens ändamål.Möjligen bör man vara försiktig med den sistnämnda tolkningen, av Rods bo. Parallellitcten mellan kungens, jarlens och biskopens förvaltningsegendom är tydlig i ögL. Upsala öd förvaltades av kungen, möjligen en gång för sakrala ändamål inom Frökultens ram.'*'”’ Roden är mycket omdiskuterad,'**’ men avser i varje fall här en slags förvaltningsmassa under jarlen. Staf oc stol förvaltades av biskopen in provisione. Ytterligare stärks sambandet —och därmed uppfattningen om stafs oc stols inlemmande i den nordiska samhällsförvaltningen —om man läser de i flocken närmast följande orden som ”nu uar^xr laghmanzs bryti drxpin . . . Kungens Upsala öd-gods hade sin motsvarighet i biskopens staf oc stol. Nämnas kan, att A. Steinnes i sin undersökning av nordiska husabyar för fram belägg för biskopsgårdar av samma slag —”in talibus villis suis” —och med samma rättsställning som de kungliga gårdar, ”que huseby dieuntur”.''*** Stol som benämning på biskopssätet med dess egendom är mycket vanligt. På samma sätt kan ordet användas om kungasätet. I detta senare fall har jag emellertid bara funnit belägg på, att själva kungaresidenset avses, inte den kungliga egendomen.■'*** Beträffande jarlen och lagmannen är det svårare att belägga direkta motsvarigheter till staf oc stol. Lagmanslängden i VgL IV använder emellertid samma uttryck —egn —omlagmannens gårdar, somenligt biskopslängden'*** brukas om staf oc stol och enligt Snorre^' om Upsala öii-godsen. Ordet i lagmanslängden kan mycket väl avse av lagmannen förvaltad allmänningsegendom: Lagman Karli förvärvade inte mycket egn eller annan egendom utan visade i stället sin duglighet på annat sätt.^- Dessutom tycks landsallmänningen —alla götars mark^'^ ”;!7 E Hjärne 1947 s 34 — även s 23 ff. Se även H.ifströni 1949 s 33 ff och ov.in 1 c med not 39—40. Ovan 3 b med not 12. Även II exkursen. Ovan I c med not 40. Ovan 1 c med not 34, 41 och 42. Steinnes NHT 1953 s 3 f. •'*" T ex Hkr 2 s 110; ”|>ar er konungsstoll, ok par er erkibyskupsstoll, ok par er vifi kenndr Uppsalaau^Sr.” Cf ovan 2 a med not 17—18 och 3 b. ■'ö VgL IV 16: 16 —ovan not 21. " Hkr 2 s 110:”... eign Sviakonungs, kalla UppsalaauiS.” VgL IV 14:11; ”. . . han .rflti eygh egn xlla’r alfira; costa:, swa mykit sum ras-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=