175 detta sammanhang spelade det germanska privatkyrkotänkandet en viktig roll. Genom privatkyrkornas beroendeställning till sina byggherrar och ägare kom de att avskiljas från diocesens samlade kyrkoegendom till mindre enheter, med större anknytning till sina ägare än till biskopskyrkans förvaltare, biskopen. Härigenom skapades förutsättningarna för parochialkyrkornas existens som självständiga rättssubjekt, oberoende av katedralkyrkans förmögenhetsmassa.^ I Sverige var de mindre kyrkobildningarna redan från början skilda från biskopskyrkans egendom. Den vanliga uppfattningen, att den germanska rätten inte lämnade något utrymme för föreställningar om juridisk person och rättssubjektivitet kan långt ifrån anses som ett faktum. Detta innebär, att kyrkorna redan under det utpräglade germanska privatkyrkosystemets tid kan ha uppträtt med egendom och särskild rättsställning.'^ Under medeltiden inträffade en del förändringar av den här skisserade bilden. I första hand fick domkapitlets framträdande stor betydelse. Biskopens förvaltningsmassa blev härigenom uppdelad i biskopsgods och kapitelgods. I Sverige tycks denna delning ha skett under 1200-talet, kapitlet fövaltade godset räknades främst domkyrkans jabrica — som i princip också stod under biskopens förvaltning —och den särskilda kapitelegendomen. Också godsdelningar av annat slag företogs. Långt fram i tiden finns dock belägg för, att ecclesia cathedralis fortfarande —inte minst terminologiskt —uppfattades som ett överordnat rättssubjekt, som benämning på hela den till stiftet hörande förvaltningsmassan.*’ Uppdelningen mellan å ena sidan biskopens eller prästens mensa, å andra sidan katedralens och sockenkyrkans jabrica, kan beläggas i svenskt material från 1200-talet och framåt.* blir inte aktuell för denna undersökning. Till det av men ^ Stutz fr a s 296 ff. Cf Pöschl 1 s 18 ff, Schalling 1936 s 2 ff, H Schiick s 161. Cf nedan VII 1, 2 a, 3. ® Cf nedan exkursen. ® Till detta fr a Pöschl 1 s 1 ff, 4 ff, 2 s 70 ff, 88 ff, 111 ff, 141 ff, Lundqvist s 120 ff, Schalling 1920 s 45 f, Nyländer 1953 s 68 ff, 74 ff, 91 ff, H Schiick KL 9 sp 646 ff, Pirinen KL 9 sp 694 f. Omdomkapitlet nedan 5. ' Nyländer s 91 ff resp 98 ff, 169 ff resp 188 ff och 196 ff, H Schiick KL 9 sp 646 f, Pirinen KL 9 sp 694 f. Beträffande mensa cpiscopulis, cf för Sverige Schmid 1934 s 220 ff. Härenstam s 181, 192 ff, 200 ff, H Schiick 1959 s 261 ff, L-O Larsson 1964 s 114 ff, Ericsson s 119.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=