170 huvudtaget finns.I andra sammanhang kan de länsrättsliga aspekterna tyckas mera påtagliga, men även här inbjuder källproblematiken i samband med diplommaterialet till stor försiktighet.-*’ Med ovanstående vill jag inte förneka möjligheten, att feodalrättsliga strömningar börjat göra sig gällande vid den aktuella tidsperioden. Det finns emellertid alternativa tolkningsmöjligheter av materialet. Både med hänsyn till privatkyrkosystemet och biskopskyrkornas beroende av någon form av kyrkopatronat och till den komplicerade källproblematiken är det svårt att med någon större säkerhet uttala sig för länsrättsligt inflytande. I vissa fall är det säkerligen direkt felaktigt. Men samtidigt är det långt ifrån osannolikt, att den kontinentala problematiken börjat göra sig gällande i det dåtida Sverige. Det finns all anledning att anta, att de feodalrättsliga strömningarna till en början knappast uppträdde i renodlad form utan successivt utvecklade sig ur äldre rättsbruk och traditioner — vilket gör diskussionen svår och flytande. Av kungens ekonomiska tillgångar torde krongodsen ha spelat den största rollen. Trots materialbristen för den aktuella tidsperioden finns flera belägg för att kungen överlåtit gods till biskopen och biskopsstolen.-’ Förutom vid upprättandet av biskopsstolarna finns belägg för kungliga donationer till åtminstone biskopsstolarna i Uppsala--, Skara-’, Linköping-^, Sigtuna-'’ och Växjö-*’. Flera källor förlägger godsskötningar av detta slag till missionstiden. Säkerligen har de varit långt flera än det sparsamma materialet låter oss veta. Källorna upplyser omatt kungliga godsdonationer till biskopar på samma sätt förekomi bl.a. England, Danmark och Norge. Även andra av kungens ekonomiska resurser har i viss utsträckning kommit hiskopen till godo. En del av kungens bötesrätter kunde ibland tillfalla honom.-’’ Vid åtminstone vissa tillfällen gav kungen biskopen rätt till myntprägling och därmed förenade inkomster.-” Nedan IV2 b, 3 a med not 10—12. jfr Andra; s 82. -® Detta gäller både tillsättningen, spolierätten och biskopseden —Andra; s 151 ff. Till eden nedan IV3 b med not 47 ff. Beträffande förhållandet mellan biskopens bord och domkapitlets förvaltningsmassa, cf nedan 4 a samt Pöschl 1 s 1 ff, 70 ff, 88 ff, 111 ff, 141 ff, H Schuck KL 9 sp 646 f. Vid delningen mellan mcnsa och fabrica på 1200-talct tycks de äldre godsen, bl a av kungligt ursprung, ha tillfallet biskopsbordet. Cf nedan 4 a, b. *2 Rosén 1949 s 30, Andra; 1960 s 80. Rosén s 74, Andra; s 80. HSchuck 1959 s 164, 198, 281 ff. Cf DS 1665 —ovan med not 8. Andrje s 80. Uppgifterna är av legendär natur —se Rosén s 74, L-O Larsson 1964 s 47 ff. Andrae sill ff, 143. -* Ibms 72 f, Pirinen KL 1 sp 622 f. För Norge Bloms 132 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=