166 viktigt att observera, att de berättande källorna tilldelar tingsmenigheterna det formella avgörandet vid kristnandet, även om de utsätts för kungliga hot och påtryckningar/’ Även när det gäller Danmarks kristnande, där kungen skall ha spelat en avgörande roll, finns uppgifter i sagomaterialet omtingsbeslut omkristnande.*’ Det finns sålunda flera källbelägg, av skiftandehistoriskt värde, för uppfattningen, att kungen hade en stor betydelse vid kristnandet av de nordiska landen. När det gäller den kristna kyrkans organisation och funktion i Norden har man sedan gammalt kraftigt betonat kungens inflytande. Även om man tidigare delvis förbisett det nordiska samhällets uppbyggnad och tingsinstitutionens roll, finns det inte någon anledning att idag ifrågasätta kungens betydelse under åberopande av tingets. Klassiska exempel är i detta sammanhang de danska kungarna Sven Tveskägg, Knut den store, Sven Estridsson, Harald Hein och Knut den helige." De norska kungarnas kyrkoorganisatoriska intresse återspeglas bl.a. i de skikt i lagarna, som bär deras namn.*^ Den svenska kyrkans tidigaste organisation har med rätt eller orätt brukat förknippas med Sverker d.ä.** Även om de av fr.a. K. B. Westman redovisade beläggen knappast kan anses bekräfta någon större organisatorisk insats av just Sverker, tycks de i varje fall utgöra stöd för antagandet, att kungen måste ha haft en viss roll i det stora och långsamma skeendet. Kungens betydelse tycks ha varit särskilt påtaglig ifråga om klosterväsendets framväxt.**’ De kungliga privilegierna till kyrkan*** *’ har givetvis spelat en viktig roll. Beträffande kyrkobyggandet är det sedan gammalt känt, att ett stort antal kyrkor tidigt byggdes i anslutning till de kungliga gårdarna.** Dessa kan emellertid även ha byggts som kyrkor för det tingslag, där den kungliga gården bör ha utgjort en centralpunkt. Givetvis kan de ha fungerat som kungliga patronatskyrkor men möjligheten att de byggts som menighetskyrkor av tingslag får hållas öppen.*“ I samband med upprättanOvan b med not 32. * Flatyearbök 1 s 94, kap 68. ' Se t ex Koch 1950 s 75 ff, 105 ff, 113 ff. ** Ovan 2 e. Se även Blom s 67 ff. "KB Westman 1915 s 40 ff mfl. Cf Westman s 46 ff, Rosén 1962 s 151. 10 b Sveriges första privilegiebrev som bevarats är från år 1200. För Norge se Bloms 45 ff, 67 ff, fr a s 83 ff, 160 ff {sxttargjerdcn). Rosén 1962 s 98. Ovan II exkursen, om tun- och huvudkyrkan, nedan VII 2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=