164 Senare under högmedeltiden förändrades bilden/' Tagandet och dömandet av kungen vid tinget blev val genom valkorporation och kröning i kyrkan. De sakrala funktioner kungen kan ha haft i förkristen tid kan inte klart beläggas i källorna — men kungen framstod i stället som fridsfursten, rättens och fridens vårdare."’ Med detta sammanhänger den begynnande rikslagstiftningen, edsöres- och fridslagarna. Inom rättskipningen lösgjordes kungens funktion delvis — men långt ifrån helt —från tinget. Ledungen avlöstes av ledungsskatterna. I samband med det begynnande beskattningssystemet återfinns olika tingslag som uppbördsdistrikt. Landstingen måste också antas ha godkänt de nya skatterna. Under denna tid blev det feodala inflytandet påtagligt. Det svenska samhället fick allt starkare inslag av feodalt samhällstänkande och blev så småningom ett ståndssamhälle. De kungliga slottslänen kom att spela en viktig roll. Med detta sammanhänger den ökade centraliseringen inom samhällsförvaltningen. Men medeltiden igenom bibehöll de gamla landskapen ett visst mått av självstyrelse inomolika delar av samhällsförvaltningen. Landets och tingets roll var långtifrån färdigspelad. Under tiden före och närmast efter Sveriges formella kristnande tycks kungens ekonomiska resurser i första hand ha varit knutna till krongodsen —Upsala öd-godsen, husabyarna —och till avkastningen från dessa. De har därför varit av utomordentlig betydelse.^' Enligt Snorre skall Upsala öd ursprungligen ha stått i intimt samband med kungens sakrala funktion.'- Till detta kom andra kungliga inkomster som tribut'^, danaarv och böter."’ Gästningen var likaså av stor betydelse."' Kungens myntningsmöjligheter är också av vikt i detta sammanhang.'" ^ En sammanhängande framställning av det här antydda skeendet finns hos Johnsen 1948, fr a s 161 ff, 207 ff, 290 ff. Till kröningen IV3 c. Om kungsfriden och fridslagstiftningen, se fr a Olivecrona 1942 s 24, Johnsen 1948 s 161 ff, Palme KL 4 sp 621 ff, Hafström KL 9 sp 12 och 93, Wessén 1965 s 30 f, Ericsson s 26 ff. Cf nedan V 3 d. " Till detta fr a Lönnroth 1940 s 42 ff, Steinnes NHT 1955 s 1 ff, Rosén 1949 s 7 ff, 1962 s 129 ff, KL 9 sp 434 ff, Peetre KL 9 sp 412, Andrx KL 9 sp 513‘ff. Cf ovan II, exkursen, nedan 4 b om biskopens gårdar. *- HafströmKL 9 sp 10, Rosén KL 9 sp 434. Cf ovan II exkursen. Andrx 1960 s 114 f, Rosén 1962 s 130 f. Cf Formanna sögur 4 s 314 f. Lönnroth 1940 s 42, Rosén 1962 s 129, Hafström KL 9 sp 12, Peetre KL 9 sp 412. '• Lönnroth s 63, 65 f, Dovring 1951 s 42 ff. Andra: s 117 f, Rosén 1962 s 131. Odén KL 5 sp 255 ff, KL 6 sp 2. ” Andr£E s 72 f, Peetre KL 9 sp 412.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=