150 De danska biskoparna tycks ha haft ett stort inflytande när det gäller den äldsta lagen och rätten. Detta framgår av de ovannämnda notiserna i SkKk och SjällKk."*’’ Att kyrkorätten är att se som resultatet av förhandlingar mellan biskop och landsting framgår tydligt av SjällKk, vilket tidigare påpekats. Här sägs, att denna rätt sattes vid malstcefnnce och lystes på landstinget i Ringstedlund av ärkebiskop Absalon på alla själlänningars bön —ty rätten var förut för hård mellan biskop och bönder Beträffande Sverige har notisen i biskopslängden i B 59 nämnts där biskop Järpulv får tingsdom på biskopstionde. Detta beslut intogs i västgötarätten tillsammans med en uppräkning av de förrättningar, som biskopen hade att utföra för sitt tionde, utan extra avgift. Motsvarande tiondebestämmelser finns i åtskilliga andra nordiska lagar. Liknande överenskommelser ingicks givetvis också beträffande tiondet i allmänhet, vilket redan berörts vid behandlingen av de isländska källorna. Enligt GL beslöt gutarnas landsting, allir menn, att allt tionde skulle vara utlämnat före Mariamässan i fastan. Omdenna ordning hade enligt ett diplom gutatinget och Linköpingsbiskopen enats, troligen 1217.Enligt samma lag godkände på samma sätt allir menn den kyrkliga stadgan om helgdagar.’’’" Det är också intressant att ta del av källuppgifterna angående Gotlands inordnande under Linköpingsbiskopen. GS ser detta som en direkt parallell till gutarnas underordnande under sveakungen. Liksom gutatinget var en självklar och självständig förhandlingspartner gentemot kungen, var allir menn det beslutande organet i samband med gutarnas frivilliga antagande av biskop. Frivilligheten från det gotländska landstingets sida betonas kraftigt, även i latinska diplom. Som en följd av dessa förhandlingar mellan landsting och biskop tillkom en visitationsbestämmelse, som reglerade biskopens respektive gotlänningarnas skyldigheter och rättigheter. På motsvarande sätt slöts enligt källorna ett avtal beträffande sveakungens och gutarnas ömsesidiga förpliktelser, när Gotland blev en del av sveakungens välde. Visitationsbestämmelserna från Gotland har bevarats dels i GS, dels Ovan d med not 31 och ovan e med not 4—8. Ovan not 7. Cf EidstL I, 34 —ovan not 44. Gallén KL 10 sp 2 f m fl. Ovan d med not 7 .Nedan V4 c. « GL 3:1. Cf DS 168. H Schuck 1959 s 235 f, SLL 4 s 246 not 3. Cf nedan V 4 c. GL 6.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=