149 Det finns i de isländska källorna ett stort antal exempel på, hur kyrkliga bestämmelser av olika slag genomalltingsbeslut blir en del av fristatens lagstiftning. Det ovan omnämnda alltingsbeslutet om antagande av kristen kult är ett sådant exempel.'*'’ Tidigare har också förbudet i Grågås mot köp av tjänst från icke latinkunniga biskopar och präster berörts. Det skall återgå på ett kyrkligt påbud, som medfördes av biskop Isleif vid dennes ordination.'**’ Uppgiften i Islendingabok, att biskop Gizur lät lag lägga, att biskopsstolen skulle vara i Skålholt, har tidigare nämnts.'*' Känt är det kyrkliga tiondestatutet, som under biskop Gizur antogs på alltinget 1096—98, och som följaktligen återfinns i Grågås.'*** I detta sammanhang kan Adams anmärkning nämnas, att man på Island håller biskopen i kungens ställe, och att hela folket följer hans vink: Allt vad han förordnar på grundval av Guds bud, bibeln och de främmande folkens seder, håller de för lag. Man får som vanligt reservera sig för Adams överdrifter. Ytterligare exempel kan också dras fram. När det gäller Norge lämnar tingslagarna själva upplysningar om, till vilket skikt olika lagbestämmelser antas gå tillbaka. De äldsta bestämmelserna skall ha satts av Olav den helige och biskop Grimkell på Mostrar ting och så blivit den äldsta delen av kristenrätten. Andra rättsbud sägs återgå på vad Olav eller Magnus mMte. Direkta uppgifter om hur en norsk biskop får tingsbeslut på kyrkliga bestämmelser, som därmed döms till lag, finns hos Snorre'** och dessutom delvis i lagmaterialet. När det gäller lagarna framhålls, att påbud från ärkebiskop östen på samma sätt som de bestämmelser, som malts av kungarna, intagits i tingslagen.^- Man måste i detta sammanhang hänvisa till lagbuden om biskopens funktion på lagtinget.■*** Även annat lagmaterial kan anföras.■*■* Ovan b med not 16. Cf Gottschalks annaler 1053, Isländske annaler s 318, ovan not 15. ■’* Ovan II 2 a med not 6—8. Ovan d med not 11. DI 1: 22 — Gragas I, 4—5. Helgason s 63 f, Ö Larusson s 62. Nedan V 4 c. •’'* Adam IV, 36 (35): ”. . . quicquid ex Deo, ex scripturls, ex consuetudine aliarum gentium ille (sc episeopus) constituit, hoc pro lege habent.” Cf Maurer 2 s 212 ff. Ovan II 2 a och III 2 d med not 22—23. Till detta och följande Maurer 2 s 215 ff. Bloms 67 ff. Ovan d med not 14. FrtL I, 3: ”])at er rad oc bo?i Eysteins erkibiseops oc asia hinna vitrasto manna. at menn scolo .. .” Cf ovan med not 24. Ovan d med not 25—27. T ex EidstL I, 34: ”|)at skal hann hafa firi uigslu nema |)xir uxrÖi a annat .sätter boenfir oc biscup.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=