143 e) Biskopenoch landets rätt Biskoparna i de nordiska landen och kyrkorna spelade en viktig roll vid upptecknandet och kodifieringen av rättssatserna. Som ledare för landskapskyrkorna var det av stort intresse för dem, att få fasta lagbestämmelser antagna och nedskrivna, beroende som de var av å ena sidan den kyrkliga rätten, å andra sidan landets lag. I den äldre nordiska rätten ingick bestämmelserna i kyrkliga frågor utan någon egentlig avgränsning från andra lagbud, såsom de ännu efter nedtecknandet återfinns i vissa lagar, bl.a. i GL. När med tiden kyrkobalkarna utkristalliserades som separata enheter, torde detta i stor utsträckning ha skett genom kyrkoorganisationens, biskopens, initiativ. Kyrkobalkarna, sådana de nu är bevarade, utgör i mångt och mycket en sammansmältning av kyrkans rätt och landets. Vid de första nedteckningarna —av privat karaktär — av tingsoch kyrkorätten, tycks biskopen ofta ha gått i spetsen. Så var av allt att döma förhållandet på Island.' De norska biskoparnas betydelse vid tingsrättens utformning- ger likaså stöd för antaganden i denna riktning. Samma slutsatser kan dras av ett par notiser i de norska rättsböckerna.'' På samma sätt skall det ha gått till i de danska landen vid uppteckIlandet av de olika rättsböckerna.^ Så lät t.ex. Andreas Suneson verkställa en privat bearbetning av SkL.'’ Både den skånska" och den själländska’ kyrkorätten meddelar, att de återger den rätt, som fastställdes på landstinget av ärkebiskop Eskil respektive Absalon, på alla själlänningars och skåningars bön." Biskopens verksamhet i detta sammanhang är också belägg för hans betydelse på landstingssammankomsterna. I SjällKk karakteriseras kirkcc logh just som rätten mellan biskop och bönder.' ’ Tarangcr 1890 s 229 f, Maurer 2 s 214 f. Helgason s 85 ff, 172 f, Ö Larusson s 30, Pirinen KL 1 sp 620. - Taranger s 227 ff, Maurer 2 s 216 f. ■'* Se t ex inl till FrtL I, 1 och GltL I, 2. ' Cf inl till SLL 4 s XVII ff och XXXIII ff. Ibm s XIXff. ® SkKk inl, DGL 1:2 s 821: ”partta: a:r ra:t |)a:n a:r satta;r uar a malsta;fnu i Lund af .diskil biskop .xftir bon aldra skaninga, fore py at ra-txn uar af har])xr for.” Cf inl till SLL 4 s XXXIII ff. Cf nedan not 7. ' SjällKk inl, DGL 8 s 445: ”Thxt xr thxn rxt. xr sxt war a malstxfnx. i ringstxthx lund af absalon xrchibiscop eftxr allx syxlxnzfarxrx bon. for thxt at raet wor for of harth mxllx biscop oc bondxr.” Kapitlets överskrift: ”Om kirkx logh”. Cf avslutningen s 456 f: ”Thxnnx rxt wor sxt a malstxfnx. oc lyusd a lanzting a thxn othxnsdagh.” Cf nedan not 44—46. Alla skåningar och alla själlänningar är givetvis termini technici för lands-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=