142 under Oslobiskopens dome. Enligt BgtL har biskopen rätt att göra förbättringar av tingslagen.-' I GltL finns dessutom en bestämmelse om biskopens årliga besök i fylket. Då skall han — eller hans ombud — kalla till fylkes- eller fjärdingsting för att få in avgifterna för sin tjänst. Vid försumlighet skall biskopen avkräva tinget en bot på 3 öre.-^ Biskopens funktion på tinget har också fått sekundära nedslag i yngre lagar.-** Som en följd av biskoparnas verksamhet på tinget, omvittnad i norska källor, har man att se den norska tingsrättens uttryck biscop värr, lagtingets, tingskretsens, biskop.Även danska källor ger på motsvarande sätt belägg för biskopens uppträdande vid tingsförsamlingarna.*** När det gäller svenska källor finns det i landskapsrätten uppgifter ombiskopstillsättning på tinget och oms.k. andliga mål, som behandlas på ting.**- Kyrkorätten och kyrkobalkarna är f.ö. i sin helhet i princip att se som resultat och lämningar frän biskopens verksamhet vid lagtinget. Den kända stridsskriften En tale mot biskopene, troligen från 1198—1200, bör också nämnas i detta sammanhang.**** Här står bl.a. den uppfordrande meningen, att biskoparna är satta till att påbjuda tro och kristendom, varesig de talar i kyrkan eller på tinget.**'* Man kan genomgående inte uppfatta biskopens närvaro på tinget som ett brott mot privilegium fori. Tingets mångsidiga betydelse gjorde biskopens närvaro angelägen i långt flera frågor än i fråga om domsrätten — även om biskopen inte hade rätt att delta i världslig rättegång. koma. mote biscupi naufisynia laust. . Cf nedan f. Taranger 1890 s 228, Maurer 2 s 215 f, Joys s 67. BgtL I, 18: ”Nu er kristin rettr taldr slikr sem ver komom minni a. skorter nokot a. {)a boete biskupar yuir meö sinum rettynduni.” Cf II, 27 och Gragas II, 235 —ovan not 21. Taranger s 228, Maurer 22 s 212 ff, Joys s 67 f. GltL I, 9: ”En ef biscop komr i fylki a?Öa i fiorflong. j)a seal hann xfia hans a:rendreke ping kenna. oc leggia eindaga til l)ess at hann vill rei?iu sina hava ... En ef eigi vilia . . . l)a ero l)eir seckir .iij. aurum. Da seal biscop xöa hans xrendreke |)a [less a jiingi krevia.” Cf EidstL I, 15. Även nedan g och VI 4 c. Se t ex Sverre 8, 89, Jon 24. Ovan not 23. GltL I, 15 m fl. Taranger s 217 f, Joys s 67. Nedan e med not 4—8. Se C Weibull 1915-16 s 259, ovan not 7 b m fl. Nedan IV3 a resp VI 4 c. Se även SdmL R9 pr. Holtsmark 1931 s 55 ff. Ibm s 19, 37 f: ”En biskupar ero till l)ess sa;ttir at bioda tru ok kristni huart saem peir telia j kirkiu aed a ])ingumj)a telia l)eir l)at firir folke at . . .”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=