136 Några egentliga belägg för Sigtunas ställning finns inte, eftersom stadens storhetstid ligger långt tillbaka i tiden. Kanske har platsen varit centralort för åtminstone Attundaland. Man har ofta försökt se Guds Sigtuna som civitas Dei i motsats till svearnas huvudort, G:a Uppsala. Belägg finns för att hednisk kult förekommit i Sigtuna, kanske sida vid sida med den kristna. I källmaterialet, främst Adam, sammanhänger lokaliserandet av biskopskyrkan till Sigtuna med det kungliga inflytandet i staden.-'^ Ifråga om sambandet mellan biskopssäte och landstingsort är emellertid Sigtunas ställning inte av någon större betydelse, eftersom biskopssätet relativt snart flyttades till G:a Uppsala.-^ Denna ort har en mycket central ställning redan hos Adam och sedan i allt aktuellt källmaterial. Hit förlädes enligt källorna alla svears ting, troligen i samband med kult och marknader. De skriftliga källornas vittnesbörd kan anses styrkta genom de arkeologiska lämningarna. Det kungliga inflytandet i Uppsala måste ha varit stort. Namnet Upsala öd på kungens förvaltningsegendom anknyter direkt till G:a Uppsala och till platsens roll vid dömande till kung.--’ G:a Uppsala är ett utmärkt exempel på samspelet mellan blskopsdömet och landskapssamhället, och på kungens beroende av tingslnstitutionen. Biskopskyrkans flyttning från G:a Uppsala till östra Aros medförde inte, att sambandet med tingsplatsen i G:a Uppsala upphörde. Aros blev närmaste bebyggelsecentrum av betydelse, sannolikt i anslutning till kungsgården. Orsakssammanhanget bakom flyttningen kan aldrig helt klargöras, men sannolikt spelade styrningen uppifrån, från både den kyrkliga och kungliga överheten, en avgörande roll.-*'’ Västeråstrakten var av allt att döma sedan långt tillbaka hjärtpunkten och den centrala samlingsorten i Västmanland. Att biskopsCf ovan II 2 c Sigtunakyrkan. Omolika teorier och förklaringar kring Sigtunas ställning se Floderus 1941, fr a s 68 ff, Zamore s 5 ff, Stenberg a a. Ofta har man uppfattat Folklandstingstad i Lunda som centralorten i Attundaland, se t ex ATA Aktarkivet Uppland Lunda, fr a A Tuulses Redogörelse över undersökningar på platsen för Folklandstingstaden i Lunda socken. Uppland. Cf STF 1949 s 68 med bild s 73. Nerman Fornvännen 1960 s 193 ff uppfattar trakten kring VadebyVaxala-Viby som ”centrum i Attundalands småkungadöme”. Ovan II 2 c Sigtunakyrkan, Uppsalakyrkan. Cf nedan 4 b och IV3 b. -• Ovan II 2 c Uppsalakyrkan. Till frågan om G:a Uppsalas funktion och ställning se t ex S Lindqvist 1936, G Holmgren Gamla Uppsala s 8 ff, Nerman 1943, Gellerstedt Fornvännen 1950 s 193 ff, Wessén STF 1962 s 65 ff, O Olesen s 116 ff, Kumlien 1967 s 13 ff. Om östra Aros Elgqvist s 33 ff, Kumlien s 16 ff. Se även Nerman 1943 s 104 och A Schiick Fornvännen 1952 s 181. Folklandsting hölls i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=