135 kopssätet placerades i Oslo ett par mil därifrån. Man har också ansett sig kunna spåra en viss konkurrens mellan Oslo och Eidsvoll somplatsen för tinget. Inom den kungliga förvaltningen torde Oslo ha varit en viktig knutpunkt.^** övriga norska biskopssäten och det fjärde lagtinget, Borgar ting, tillkom senare. När det gäller de norska biskopssätena tycks genomgående ett starkt kungligt inflytande ha varit förhanden. Beträffande förhållandet mellan biskopssäte och landstingsplats är utgångspunkten en annan än i Sverige och i Danmark, eftersomde norska tingsplatserna inte har legat i direkt anslutning till någon bebyggelse utan mera avskilt. Därmed saknas förutsättningarna för ett intimt samband av det slag som i Danmark-Sverige. Genomgående förlädes emellertid de norska biskopssätena till en befolkad ort så nära som möjligt, där även kungen hade en gård. För svenskt vidkommande är förhållandena desamma som i Danmark, med undantag av att biskopsdömena i Sverige är färre i förhållande till antalet lagsagor. Skara — eller Götala alldeles intill — torde sålunda ha varit landstingsplats för västgötatinget i historisk tid, och samtidigt en knutpunkt och handelsplats.’" Enligt biskopslängden i B 59 b tilldelades biskopsstolen i Skara mark av allmänningsjorden, vilket i så fall måste innebära att landsallmänningsmark funnits i Skara.Också i Götala fanns en biskopsgård.”* Enligt B. Nerman var Linköping redan flera hundra år före kristendomens införande ”Östergötlands centrum”.-** Ortens ställning som landstings- och marknadsplats har aldrig ifrågasatts.-’ Man räknar också med starkt kungligt inflytandei Linköping.-- Om Eidsvoll som tingsplats Knudscn KL 3 sp 524 ff. Beträffande biskopen på Eidsivatinget cf nedan under d med not 26, Knudscn sp 526. Cf Joys s 67 f. Om Oslo och Hamar som tingsplatser Kroon s 85. Carlmark s 1 ff. Beckman 1923 s 84 ff, Widéen 1955 s 266 f. Om Götala se ATA Aktarkivet Västergötland Skara 1 —cf namnen Götlunda och Götene. Götala (och Skara) har ofta antagits vara förkristna kultplatser — det motsatta förhållandet vore mera förvånande. Ovan II 2 c Skarakyrkan, nedan VII 2 b. Till landsallmänningcn, alla götars mark, cf VgL IM14:3 med not 93 i SLL 5. Till alla götar nedan IV2 b. DS 305, 455. Enligt Skara domkyrkas jordebok såldes Götala av biskop Brynolf Algotssoon o 1280 till kung Magnus. Se Carlmark s 1 ff. Se Kraft 1946 s 57 ff, Nerman 1956 s 1 ff, fr a 12 ff. Cf ovan II 2 c Linköpiiigskyrkan. Cf Kraft s 57 ff, Elgqvist s 51 f, Nerman s 15 f, Schiick 1959 s 44 f. Ting och marknad antas ha förekommit här före kristnandet, likaså möter antagandet i forskningen om en förkristen kultplats —se t ex Fogelqvist STF 1938 ff m fl. Detta vore långt ifrån förvånande —snarare vore motsatsen anmärkningsvärd. -- Se t ex Kraft 1946 s 57 ff, 67 f, Elgqvist s 51 f, Nerman 1956 s 12 med not 7. Cf nedan 3 c, d.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=